Allt vanligare med kamerabevakning
Aktuellt Skadegörelse och rökning på toaletterna minskade när Bredängsskolan installerade kamerabevakning. Allt fler skolor gör det, men reglerna för att få filma är stränga.
Kamerorna på Bredängsskolan sitter i korridorer, vid skåp och toaletter. (Bilden är tagen i annat sammanhang på en annan skola.)
Foto: Lars Brundin/TT
Bredängsskolan i Stockholm satte upp 23 kameror inne på skolan i våras efter att man haft flera bränder på toaletter. Kamerorna sitter i korridorer, vid skåp och toaletter på F–9-skolan. Enligt rektorn Anna Hoffsten verkar övervakningen ha haft effekt.
– Vi har inte haft några fall av rökning på toaletterna sedan dess. Eleverna vet att det finns övervakning, så när något händer berättar de det direkt. En elev som råkade slinta så att en ruta slogs sönder kom direkt upp och berättade det efteråt, säger hon.
Bredängsskolan är bara en av många skolor i landet som de senaste åren valt att kameraövervaka för att förebygga skadegörelse, våld och andra brott.
Det är en jättesvår avvägning mellan personlig integritet och personlig säkerhet.
– Vår uppfattning är att det ökar. Generellt finns det ett ökat intresse för att bevaka inne på skolor, säger Andreas Persson, jurist på Datainspektionen.
I Stockholms stad upphandlas kamerabevakningen sedan snart två år centralt. Enligt säkerhetssamordnaren Roger Adolfsson har användandet ökat kraftigt: under de här två åren har 20 skolor infört kameror. I genomsnitt installerar skolorna mellan 20 och 50 kameror, placerade i korridorer, vid skåp och runt matsalen.
Skolorna behöver inte söka tillstånd för att sätta upp kameror inomhus, men de är själva ansvariga för att reglerna för bevakning enligt dataskyddsförordningen (GDPR) följs. Innan man sätter upp kameror ska skolan till exempel pröva andra sätt att åtgärda problemen. Skolan ska också göra en avvägning mellan personalens och elevernas intresse av integritet och behovet av att övervaka.
På Bredängsskolan gjordes först en trygghetsenkät bland eleverna där det kom fram att de kände sig otrygga i korridorerna och efterlyste mer rastaktiviteter. Skolan valde att införa fler rastvakter och att kameraövervaka.
– Det är en jättesvår avvägning mellan personlig integritet och personlig säkerhet. Den värsta katastrof jag kan tänka mig vore att elever skadas i en brand. För mig faller valet på kameror om det hjälper att trygga en miljö, säger rektorn Anna Hoffsten.
Läraren Lars Lidén bekymrar sig inte över att vara övervakad.
Enligt kamerabevakningslagen ska arbetsgivare som vill övervaka anställda först förhandla med facket. På kommunala skolor där det finns lokala samverkansavtal kan det ske genom så kallad samverkan.
Lasse Lidén är högstadielärare på Bredängsskolan och bekymrar sig inte över att vara övervakad.
– Jag tänker inte på det. Jag förstår att man gör det och litar på att man gör det på ett schyst sätt.
Enligt rektorn Anna Hoffsten är det bara skolledningen och IT-tekniker som får titta på filmerna, och bara när det hänt något. Filmerna sparas i 30 dagar.
Andreas Persson på Datainspektionen befarar att skolorna inte har tillräcklig kunskap om regelverket. Barn är särskilt skyddsvärda enligt GDPR.
– Det är jättekänsligt med uppehållsrum och korridorer där elever ska kunna slappna av. Man får bara bevaka där det varit problem. Om det varit skadegörelse på toaletter så motiverar inte det att man sätter upp kameror i korridorerna. Utgångspunkten är att elever inte ska behöva övervakas under skoltid och det krävs därför mycket starka skäl för att det över huvud taget ska vara tillåtet.
Fotnot: Datainspektionen är en myndighet som arbetar för att människors rättigheter skyddas i samband med behandling av personuppgifter. Myndigheten ska granska att lagar och regler följs.
