Forskaren: Ge barnen platser att bygga på!
Bygglekplatser har en förbisedd pedagogisk potential, skriver forskaren Maria Hammarsten. Här kan barnen bland annat träna fin- och grovmotorik.
Vi lärare debatt Barn som inte kan slå en kullerbytta, såga med en såg eller ens klippa rakt med en sax. Det är en trend som måste brytas och därför borde bygglekplatser som koncept återinföras, skriver Maria Hammarsten, doktorand i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
Under 1960- och 1970-talet var bygglekplatserna både många till antalet, välbesökta och uppskattade av barn. I dag gör personalnedskärningar att aktiviteter i skola och fritidshem begränsas till ett minimum, samtidigt som en mentalitet har vuxit fram där man försöker avskärma barn helt från allt som skulle kunna vara ”riskfyllt”. Men om barn aldrig får tillfälle att öva och prova på under trygga former, när ska de då lära sig de färdigheter och den riskbedömningsförmåga de kommer att behöva som unga vuxna? Den idag förhärskande rädslan för allt som skulle kunna vara ”farligt” utsätter i själva verket barnen för långt större risker.
Handens kunskap tränas
Jag har besökt bygglekplatsen Guldängen i Malmö, som har både pedagogisk odling och bygglek, två verksamheter inriktade på lärande i hållbarhet. Återbrukat byggmaterial, riktiga (el)verktyg i barnstorlek finns tillgängliga under bemannade tider (efter den obligatoriska ”snickarskolan”). Därefter får barnens egeninitierade aktiviteter fritt spelrum, från konstruktionsidé till stabilt bygge. Barnen har nästintill obehindrat med plats för både storskaliga byggen och mindre projekt, där handens kunskap tränas. Barns finmotorik får en rejäl boost, men också grovmotoriken, eftersom ”kojvärlden” lockar till klättring, åka kana eller springa runt mellan konstruktionerna.
Odling på bygglekplatsen. Foto: Maria Hammarsten.
”Hur känns maskbajs?” Visst blir det fnissigt i början, och äckligt, tycker några barn, men naturen måste upplevas för att få förkroppsligade minnen. Dagens barn vistas sällan i naturen eller möter växt- och djurliv, men det är en samhörighet och förståelse som är betydelsefull.
Med en bygglekplats mitt i ett bostadsområde, såsom Guldängen, kan detta göras på daglig basis. Mat finns i affären, men frågan var maten kommer ifrån kan vara avlägsen. Därför får barnen på bygglekplatsen vara med och plantera, vattna och smaka de ätbara växterna samt ta hand om kompostjorden.
Låt inte säkerhetstänk hindra
Det finns få avsedda platser för barn i staden, för lek, aktiviteter och där de kan ”hänga”. Ett tomrum som bygglekplatsen kan fylla genom att vara barns plats, ett ställe som känns välkomnande och trygghetsskapande med vuxennärvaro. Bygglekplatsens användningsområde är tillåtande utan att vara ”Vilda västern”, denna stängsellösa plats kan uppfylla flera av samhällets behov. Här samlas olika människor och skapar social integration i stället för ensamhet och utanförskap. För barnens del inbjuder den till lek. ”Inom ett par minuter leks det överallt”, vittnar en bygglekplatspedagog om.
Bygglekplatsen Guldängen i Malmö.
Så tillåt att fler bygglekplatser upprättas, bortom idéer om ”total kontroll”, där allt i minsta detalj är tillrättalagt av vuxna. Om vi där kan låta barns nyfikenhet och skaparlust få utrymme under trygga former är frågan: Vad väntar vi på?
Maria Hammarsten är doktorand i pedagogiskt arbete i naturvetenskapens didaktik vid Göteborgs universitet.
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Fritidspedagogik.
LÄS OCKSÅ:
Fritidshemmet som ger plats för riskfyllda lekar
Riskful Play: ”Barn har rätt till skrubbsår”
Debatt: Barn har rätt till riskfyllda platser
Överdrivet säkerhetstänk begränsar leken
