Debatt: Låt lärare i fritidshem undervisa i ”fritidskunskap”

Med anledning av att regeringen föreslår en utökning av lågstadiets undervisningstid så finns det all anledning att synliggöra konsekvenserna för fritidshemsverksamheten. När eleverna tillbringar mer tid i skolan kommer de samtidigt tillbringa mindre tid i fritidshemmet. Detsamma gäller för lärare i fritidshem.

Det väcker frågan om hur lite tid som egentligen kan vara förlagd till en lärares huvuduppdrag. Och är det i så fall verkligen rationellt att utbilda lärare till en verksamhet som i allt större utsträckning tenderar att marginaliseras i skolan? Samtidigt föreslog nyligen en statlig utredning en utökad rätt till fritidshem för alla 6–9-åringar. Syftet är naturligtvis välvilligt: att låta alla barn ta del av fritidshemmets undervisning. Men i praktiken saknas förutsättningar att erbjuda den kvalitativa verksamhet som krävs för att det ska kunna kallas undervisning.

Fritidshemmets undervisning tas inte på allvar

Trots att fritidshemmet i mer än två decennier har varit integrerat med skolan har det aldrig fått något direkt erkännande som undervisningsverksamhet. Även om undervisningsuppdraget på senare år har kommit att betonas alltmer ses fritidshemmet likväl som en omsorgsverksamhet av såväl föräldrar som skolans personal. Att alla elever inte ges möjlighet att ta del av fritidshemmets undervisning antyder att den heller inte är viktig. Att deltagandet bygger på föräldrarnas omsorgsbehov, där barnen i princip kan gå hem när som helst gör det ofrånkomligt att undervisningen är av underordnad betydelse. När fritidshemmet ses som en omsorgsverksamhet samtidigt som skolan är ämnesorienterad blir det svårt för andra än fritidslärare att förstå vad det egentligen är man undervisar om, vilket i sin tur leder till att fritidslärare inte ses som riktiga lärare.

Lärare i fritidshem har ett tudelat uppdrag där de dels verkar i skolverksamheten, dels i fritidshemsverksamheten. Vad fritidslärarna skall ägna sig åt under skoltid är dock godtyckligt, trots att huvuddelen av deras arbetsdag är förlagd där. Det innebär att en stor del av energin och engagemanget redan är förbrukat när det är dags för huvuduppdraget på eftermiddagen. Det dubbla uppdraget medför dessutom att fritidslärare inte har samma möjligheter att planera verksamheten som skollärare eftersom de normalt ska vara med barnen hela tiden. Fritidslärare har också svårt att delta i skollärarnas arbetslagsträffar eftersom de definitionsmässigt har hand om barnen då.

Uppdraget behöver förtydligas

Det ligger i skolans intresse att fritidslärarnas ställning stärks och att uppdraget förtydligas. Nyutbildade fritidslärare tenderar att försvinna till renodlad ämnesundervisning, vilket medför att fritidshemmet dräneras på behörig personal, vilket i sin tur leder till att få utbildade personer vill jobba i verksamheten.

För att stärka fritidslärarnas yrkesroll bör ett nytt ämne införas som exempelvis benämns fritidskunskap.

För att stärka såväl fritidshemmets undervisning som fritidslärarnas yrkesroll bör ett nytt ämne införas som exempelvis benämns fritidskunskap och som motsvarar fritidshemskapitlet i läroplanen. Detta ämne förläggs inom ramen för elevernas ordinarie skoldag som då förlängs i viss utsträckning. Genom att undervisningen lyfts ut från fritidshemmet och bedrivs som ett eget ämne under skoltid löser man problemet med hur man skall låta alla elever få ta del av fritidshemmets undervisning.

Man löser också problemet med att elever går hem mitt i ett pass. Genom att fritidslärarna enbart arbetar med ämnesundervisning i skolan, såsom fritidskunskap och de ämnen som ingår i deras legitimation, löser man problemet med att fritidshemslärarna inte ses som riktiga lärare. Man löser också problemet med att fritidshemslärarna inte kan vara med på skolans ordinarie arbetslagsträffar.

Fritidshemmet blir endast omsorg

Fritidshemmets omsorgsverksamhet fortsätter att vara förlagd utanför den ordinarie skoldagen. Eftersom undervisningsuppdraget förläggs som ämnesundervisning under skoldagen, kommer det inte bedrivas någon undervisning på fritidshemmet – om man med undervisning menar målstyrda processer under ledning av lärare. Genom att undervisningen lyfts bort från fritidshemmet kan omsorgsuppdraget förtydligas vilket ger en bättre balans än när hela barnens dag skall vara präglat av lärande från morgon till kväll. När fritidshemmet frikopplas från undervisningsuppdraget och fritidslärarna endast har sitt uppdrag i skolverksamheten stärks ställningen hos övriga personalkategorier i fritidshemmet, vilket ger ökat engagemang och bättre kvalitet på verksamheten, med större möjligheter att fokusera på omsorgsuppdraget.

Mats Andersson, lärare i fritidshem i Södertälje

Fotnot: Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att utreda hur undervisningstiden i lågstadiet kan förlängas med en timme per dag. Tiden kan fördelas över flera årskurser, exempelvis med i genomsnitt 20 minuter per dag i varje årskurs.

LÄS ÄVEN

Eriksson: Utbildning lönar sig visst

Forskare: Spretigt uppdrag får fritidslärare att välja skolan

Olof tar leken på allvar