Debatt: Fritidshemmens potential utnyttjas inte
Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Vi lärare debatt Samhället har i dag betydande kostnader för att hantera ungdomar på SiS-och HVB-hem. Samtidigt är kostnaderna för att stödja ett barn i fritidshem betydligt lägre och kan minska framtida samhällskostnader kopplade till kriminalitet och utanförskap avsevärt, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Låt mig vara frank. Det går inte att underskatta fritidshemmets samhällsbärande funktion och potentiella utveckling. Många ser ännu fritidshemmets verksamhet som en barnomsorg (vilket är ett vackert ord!) som möjliggör för vårdnadshavare att arbeta. Men bortom nödvändighetens trista förklaringar finns en verksamhet som glöder. En verksamhet som ger omsorg och utbildning till barn i skolåldern.
En glöd har dock endast två vägar att gå; att brinna ut eller blossa upp. För att blossa upp behöver vi tillföra bränsle eller syre. Fritidshemmet saknar ofta både bränsle (ekonomi) och syre (handlingsutrymme).
Står inför en ny verklighet
I debatten om samhällets insatser för unga riskerar vi att glömma en avgörande aspekt; sambandet mellan fritidsaktiviteter och förebyggande av utanförskap och kriminalitet. I mitten av 1900-talet var föreningslös ungdom i Sverige en utpekad riskgrupp, vilket ledde till att vi utökade stödet för att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter. Men nu står vi inför en ny verklighet där grova brott bland ungdomar ökar. Det är dags att åter fokusera på barn och ungas fritid – en insats som kan göra stor skillnad!
Fritidshemmet, med rätt förutsättningar, fungerar som ett trygghetssystem för barn i låg- och mellanstadiet, men när barnen blir äldre minskar andelen inskrivna kraftigt. De som inte deltar i organiserade fritidsaktiviteter utanför skolan kan i värsta fall söka sig till destruktiva gemenskaper, exempelvis kriminella gäng.
Det pratas ofta om tidiga insatser. Vad kan då vara mer effektivt än att öka resurserna till fritidshemmen och ungdomsgårdar? Med en investering i dessa verksamheter kan vi ge alla barn en meningsfull fritid och därigenom bryta den negativa spiral som utanförskap kan innebära.
Konsekvenserna av att inte agera är skrämmande. Samhället betalar idag betydande kostnader för att hantera ungdomar på SiS-och HVB-hem. Samtidigt är kostnaderna för att stödja ett barn i fritidshem betydligt lägre och kan minska framtida samhällskostnader kopplade till kriminalitet och utanförskap avsevärt.
Satsa på förebyggande verksamheter
Vi måste våga prioritera och satsa på förebyggande verksamheter som fritidshem. En investering i dag kan innebära stora besparingar imorgon, i stället för att betala utanförskapets enorma räntor.
Satsa på fritidshemmen. Varje unge vi kan rädda är en samhällelig vinst.
Samhällskostnaden för ett inskrivet barn i fritidshem under ett år motsvarar vad en plats på SiS- hem kostar under 60 timmar. Kostnaden för ett utanförskap för en ung människa uppgår i ackumulerade samhällskostnader till uppåt 20 miljoner i vuxen ålder. För dem som hamnar i grov kriminalitet räcker inte den summan. Det måste vara billigare att satsa mer i dag än att hela tiden dras med den skyhöga räntan av utanförskapets svallvågor.
En rejäl satsning på barn och unga i Sverige innebär att våga satsa på förebyggande verksamheter. Fritidshemmet är en betydande skyddsfaktor för många barn och unga. Tyvärr har inte alla barn rätt till att gå på fritidshem. Ett begynnande utanförskap kan börja tidigt.
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Fritidspedagogik.
LÄS ÄVEN
Över en halv miljon elever på fritids – men lärarna blir allt färre
Sofia Grimm: Så lyfter vi fritidslärarnas betydelse
Årets lärare i fritidshem prisas för sitt lekfulla arbetssätt
