”Därför ska vi inte fördöma barnens Squid game-lekar”
Att leka ”Squid game” blir ett sätt att hantera och bearbeta ett omvärldsfenomen, skriver Andreas Härjefors.
Vi lärare debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen. Det konstaterar Andreas Härjefors, fritidshemsutvecklare och blivande lärare i fritidshem, som själv tycker att serien kan användas som utgångspunkt för lärande.
Då var vi där igen. Ett popkulturellt fenomen får fäste i elevgruppen. Eller ja, i det här fallet är det något nygammalt som återvänder. ”Squid game” säsong 2 har blivit en ännu större succé den här gången.
Helt plötsligt dyker en mellanstadieelev upp bredvid mig och frågar: ”Vad tycker du om nya säsongen av ’Squid game’?”
Jag, som har sett den, svarar: ”Jo, jag tycker den är bra. Jag har förstått att man tycker olika där, men jag gillar den.” Eleven fortsätter att fråga vad jag tyckte om den där mingelleken i andra säsongen. ”Fyndig” svarar jag.
Till en början undrar jag faktiskt om eleven kanske försöker testa mig och se hur jag ska reagera på att eleven ställer frågor om något som uppenbarligen fungerar som lägerelds-tv just nu världen över. Men jag tänker att eleven genuint faktiskt undrar, eftersom hen har ett intresse för serien. Skulle jag då ställa frågor om hur hen får se serien hemma eller fördöma det hela genom att inte svara alls? Nej, i enskilda samtal av den här karaktären ser jag ingen anledning till det.
Under skoldagen ser jag en elev som bär mjukiskläder inspirerade av serien. På annat håll hör jag en elev nynna melodin från den mest kända leken i serien, en skruvad variant av ”Röda gröna lyktan stopp”. Vid ett annat tillfälle ser jag hur elever dansar armkroksdans inspirerade av en scen från samma serie.
Olika åsikter i arbetslaget
Jag minns hur jag skrev ett inlägg på Facebook om ”Squid game” i oktober 2021, när serien kom med sin första säsong. Då hade jag observerat hur barn lekte ”Röda gröna lyktan stopp” med inslag av skjutande. Jag lyfte detta i arbetslaget och det blev snabbt en vattendelare. Någon tyckte att vi borde kontakta vårdnadshavarna direkt och informera om att många barn hade sett serien och att det inte var bra. Själv argumenterade jag att leken under mina observationer hade skett på ett juste sätt som alla hade kul av.
Efter egna efterforskningar visade det sig att bara en elev av alla mina dåvarande treor faktiskt hade sett serien i sin helhet. Övriga hade bara sett klipp på Tiktok eller hört talas om den. Att leka ”Squid game” blev ett sätt att hantera och bearbeta ett omvärldsfenomen.
I stället för att begränsa, fördöma eller förbjuda intog jag ett utforskande och vägledande pedagogiskt ledarskap. Det är enligt mig en grundläggande princip i fritidshemmets arbete, där relationer och förståelse för barnens intressen och nyfikenhet är centralt.
I dag får nya popkulturella fenomen snabbare fäste. Många elever, även i yngre åldrar, har tillgång till innehåll online. Även de utan egna telefoner håller sig ofta uppdaterade genom kompisar. Det handlar ofta om att inte vilja stå utanför och att ha åtminstone en viss kunskap om det som trendar.
Måste ta elevernas intressen på allvar
Tiktok är ett annat exempel. Det är en app som fått stort genomslag bland unga och som ofta diskuteras i olika sammanhang. Hur förhåller vi oss till ett sådant intresse? Tiktok uppmuntrar till dans och rörelse, vilket är något vi kan dra nytta av i pedagogiska aktiviteter. Samtidigt finns det anledning att samtala med barnen om appens begränsningar, som exempelvis åldersgränsen på 13 år.
För mig handlar det om att vara nyfiken, närvarande och att möta barnen där de är. Oavsett om det handlar om ”Squid game”, Tiktok eller något annat fenomen som får fäste i elevgruppen är nyckeln att anpassa oss och utforska tillsammans. Vi måste ta deras intressen på allvar och använda dem som en utgångspunkt för lärande. Då skapar vi en miljö där barnen kan utvecklas – på riktigt.
Andreas Härjefors har jobbat i fritidshem i 14 år, bland annat som utvecklingsledare, och går nu Vidareutbildning av lärare, VAL, för att få lärarbehörighet.
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Fritidspedagogik.
LÄS ÄVEN
Debatt: Moralpaniken runt Squid game är kontraproduktiv
Grimm: Vårt jobb är att möta eleverna där de är – här och nu
”Lägg inte hela ansvaret för rasten på fritidspersonalen”
Årets lärare i fritidshem prisas för sitt lekfulla arbetssätt