Fritidshemmet glöms bort i valet

”Partierna missar fritidshemmets enorma potential att rädda barn från att hamna snett senare i livet”, säger ”Skolgårdsläraren” Gustav Sundh, som också är krönikör i Fritidspedagogik.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Skolan är en av de hetaste valfrågorna, men endast ett parti nämner ordet ”fritidshem” i sitt valmanifest. Inte heller i partiernas utspel om åtgärder mot gängkriminalitet finns fritidshemmet med, trots att flera betonar vikten av ”tidiga insatser”.

En genomgång av riksdagspartiernas valmanifest som Fritidspedagogik gjort visar att fritidshemmet nämns ett fåtal gånger – om det ens nämns. I hälften av partiernas valplattformar finns varken ordet fritidshem eller fritids med. Bara ett parti använder begreppet fritidshem, medan tre nämner ”fritidsverksamhet” eller ”fritids”.

Omkring 480 000 barn tillbringar sin tid efter skolan på fritidshemmet. Men när partierna presenterar sin skolpolitik är i stället vinstdrivande friskolor, studiero och ökad respekt för lärare i fokus.

Det här vill partierna med fritidshemmet enligt valmanifesten:

Socialdemokraterna:

Partiet lyfter i sin skolpolitik fram att man vill satsa på fler lärare i utsatta områden och hårdare straff för brott mot utbildningspersonal. ”Fritids” nämns på ett ställe i Socialdemokraternas valmanifest, i ett av förslagen om att bryta segregationen:

”Håll barn borta från kriminalitet och se till att de hamnar rätt från början. Förskola, skola och fritids är de bästa verktygen vi har för att lyfta barn ur dysfunktionella miljöer och ge dem en bättre framtid.”

Vänsterpartiet:

Enligt partiets valplattform ska satsningar göras inte bara på undervisningen utan också på ”fritidsverksamhet”:

”Det krävs satsningar inte bara på undervisning utan också på elevhälsa, specialpedagoger, fritidsverksamhet och socialt stöd.”

Miljöpartiet:

Partiet är det enda som har med ordet ”fritidshem” i sitt valmanifest. Här finns även ett konkret förslag: ”Satsa mer på fritidshemmen och se till att även de barn vars föräldrar inte arbetar får tillgång till fritids”.

Moderaterna:

Partiet nämner inte fritidshemmet i sitt valmanifest.

Liberalerna:

Partiet sätter skolan främst i sitt valmanifest, men fritidshemmet nämns inte. Här talas i stället om att satsa på läraryrket, fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper och att öka studieron.

Centerpartiet:

Partiets valmanifest har ett förslag där ”fritidsverksamhet” nämns: ”Vi vill göra förskola och fritidsverksamhet tillgänglig för alla.”

Kristdemokraterna:

Fritidshemmet nämns inte i partiets valmanifest.

Sverigedemokraterna:

Fritidshemmet finns inte med i partiets valmanifest.

Inte heller i partiernas utspel om åtgärder mot gängkriminaliteten nämns fritidshemmet, trots att flera partier betonar vikten av ”tidiga insatser”. Moderaterna listar exempelvis ”tidigare insatser, framför allt i de lägre årskurserna” som en av 52 punkter för att förebygga brottslighet. Exakt vilka insatser som behövs framgår inte. Men Socialstyrelsens utredare Liselotte Persson Öhrn säger i en intervju med TT att det finns tre skyddsfaktorer: en fungerande skolgång, ett stabilt och stöttande föräldraskap och en meningsfull fritid.

”Skolgårdsläraren” Gustav Sundh, lärare i fritidshem i Huddinge, säger att partierna missar det mest grundläggande.

– All forskning pekar på att man ska satsa på de tidigaste skolåren, såväl socialt, trygghetsmässigt, känslan av sammanhang som skolkunskaper. Ett starkt och välfungerande fritidshem har en enorm potential att rädda många barn som hamnar snett senare i livet. Det gäller språket, tryggheten, inkluderingen och känslan av att lyckas, och att bli sedd och bekräftad.

Vad behöver göras för att lyfta fritidshemmet i debatten?

– Jag anser att Lärarförbundet har en enorm potential att oftare lyfta fram fritidshemmets verksamhet nationellt, vitt och brett. Det behöver talas mycket mer om hur fritidshemmet, med rätt resurser och fler utbildade kollegor, kan vara grunden till att tidigt i livet skapa rätt förutsättningar för barn som annars riskerar att hamna i gängkriminalitet och utanförskap. 

Line Isaksson.

Line Isaksson är universitetsadjunkt och ledamot i Lärarförbundets styrelse:

– Vi lyfter ständigt fritidshemmet i varenda samtal vi har med politiker, men det är inte så synligt. Vi trycker på hos Utbildningsdepartementet för att minska elevgruppernas storlek och se till att lärare i fritidshem får bättre förutsättningar, och hos SKR för att få nationella riktlinjer för planeringstid.

Kan ni göra mer, med tanke på att fritidshemmet är osynligt i valrörelsen?

– Man kan alltid göra mer. Men vi gör inte mindre för fritidshemmet nu än tidigare, tyvärr är det svårt att nå fram. Det är också jätteviktigt att varje lokalavdelning arbetar för att stärka fritidshemmet och att landets lärare i fritidshem gör det här tillsammans.

– Att fritidshemmet inte finns med i partiernas valmanifest har ett tydligt signalvärde: politikerna ser inte fritidshemmets potential att möjliggöra för elever att lyckas i skolan. I den politiska debatten handlar det mycket om ordning och reda och ämneskunskaper, och tyvärr väldigt lite om det som är fritidshemmets stora kunskapsbidrag, säger Line Isaksson.

LÄS ÄVEN

Partiledarnas svar på lärarnas viktigaste krav

Här är lärarnas viktigaste frågor inför valet

Alla barn bör få rätt till en plats på fritidshemmet