Utredning: Ge alla barn rätt till gratis fritidshem

I de flesta kommuner är rätten till fritidshem villkorad med att föräldrarna arbetar eller studerar. Därför varierar också deltagandet och är betydligt lägre i områden där arbetslösheten är högre och familjernas ekonomi svagare.
Mot den bakgrunden tillsatte den förra regeringen en utredning om utökad rätt till fritids och betänkandet lämnades över till nuvarande skolminister Lotta Edholm på måndagen.

Utredaren Kerstin Anderssons förslag är att alla barn i åldern 6–9 år ska ges möjlighet att gå på fritids utan kostnad, på liknande sätt som 3–5-åringar har rätt till avgiftsfri förskola. Med allmänt fritids skulle även barn till arbetslösa, föräldralediga och långtidssjukskrivna omfattas.

– Den största vinsten är att man tillgängliggör fritidshemmet för alla barn. I dag är deltagandet allra högst i områden med väldigt goda förutsättningar medan det är lägre i glesbygden och i områden med socioekonomiska utmaningar, säger Kerstin Andersson.

Kostar en halv miljard

Allmänt fritids för 6–9-åringar skulle innebära att verksamheten växer med cirka 10 200 elever (från 408 100 till 418 300), bedömer utredningen. Utökningen skulle kosta staten drygt en halv miljard kronor per år och utredningen föreslår att pengarna tas från likvärdighetsbidraget, vars syfte är att utjämna skillnader mellan skolor.

Utredningen föreslår även skärpta krav på ändamålsenliga lokaler.

Line Isaksson, ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse, håller med om att ett allmänt fritidshem skulle gagna eleverna – men bara om mer resurser tillförs.

– Över 700 fritidshem saknar helt behöriga lärare i fritidshem och elevgrupperna är stora.

Över 700 fritidshem saknar behöriga lärare i fritidshem.

Vi har sett utredning efter utredning komma fram till att undervisningen på fritidshem har betydelse för barns utveckling och lärande, men inget görs för att förbättra kvaliteten. Det finns en jätteoro i professionen att det bara ska plockas in fler elever i grupperna, så att de får ännu sämre förutsättningar, säger Line Isaksson.

Hon är också skeptisk till att reformen föreslås finaniseras med likvärdighetsbidraget.

– Om man lägger ett så dyrt förslag måste man skjuta till extrapengar. Likvärdighetsbidraget behövs eftersom vi har en skola som alltmer dras isär, säger Line Isaksson.

Lyft andra yrkesgrupper i fritidshemmet

Utökningen av fritidshemmet kräver alltså mer personal i ett läge där det redan råder personalbrist. Bristen har varit så påtaglig att en tidigare utredning, från 2020, avrådde från att utöka fritidshemmen. Men Kerstin Andersson landar i en annan slutsats: Lyft fram andra kompetenta yrkesgrupper än lärare.

– Skollagen säger att behörig lärare ansvarar för undervisningen, men att annan personal får medverka. Det tolkas ibland som att annan personal "får finnas, men helst inte". Vi föreslår att man ger ett erkännande till så kallad annan personal och att de bör få en tydlig roll i arbetet, säger hon och syftar på bland andra gymnasieutbildade från barn- och fritidsprogrammet, fritidsledare och socialpedagoger.

– Personer med utbildning för arbete med barn kan bidra med många olika kompetenser. Nu tenderar det att bli en osäker arbetssituation för många som jobbar några månader medan arbetsgivaren söker behöriga lärare, säger Kerstin Andersson.

Line Isaksson håller med om att det behövs nya skrivningar som gör att andra yrkesgrupper får en mer kontinuerlig anställning i fritidshemmet.  

– Men det måste finnas flera lärare i fritidshem på samma avdelning för att de ska kunna utföra ett gott arbete. Jag ser inte att det ena utesluter det andra.

Sara Djurberg/Anna Lena Wallström/TT

LÄS ÄVEN

Debatt: Alla barn bör ges rätt till fritidshemmet

Rektorn: Fritidshemmet viktigt för att hålla barnen borta från gängen

Fritidshemmet kan öppnas för fler barn