Sveriges Lärare om regeringens satsning: ”Ett lillfinger när behoven är enorma”
Fritidshemmen har behov av betydligt större insatser, anser Pontus Larsson, lärare i fritidshem på Orrholmsskolan i Karlstad och ledamot i Sveriges Lärares styrelse.
Skolpolitik
Regeringen vill satsa nio miljoner kronor för att stärka fritidshemmens arbete med läsning. Här finns ”en stor potential”, menar statssekreterare David Lindberg.
Sveriges Lärares Pontus Larsson är inte imponerad:
– Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler.
Som Fritidspedagogik tidigare skrivit aviserade regeringen i höstens budget en satsning på läsning i fritidshemmen. Det är den enda satsningen som riktar sig specifikt till fritidshemmen. Regeringen avsätter nio miljoner kronor 2025 ”för att genomföra insatser för att stärka fritidshemmens arbete med läsning och höja elevers kunskaper i det svenska språket, med särskilt fokus på elever med utländsk bakgrund”.
Vad är det för insatser som regeringen tänker sig? Vilken roll har just fritidshemmen för att öka läsandet bland unga och i synnerhet de som inte har språket som modersmål? Statssekreteraren på utbildningsdepartementet med ansvar för fritidshemmen, David Lindberg, väljer att svara via mejl:
– Fritidshemmet är oumbärlig del i många elevers skoldag. Vi behöver se till att fritidshemmen har goda förutsättningar att bidra till elevers lärande och sociala gemenskap. Och de har en särskilt stor potential att bidra till att stärka elevers språkutveckling, läsförmåga och läsintresse.
Ni nämner att satsningen kan gå till ”stödmaterial” och till ”utbildningsinsatser” för personalen. Vad skulle det kunna vara?
– Vi får återkomma till vilka konkreta insatser som det kan handla om. Men Skolverket har ett stort urval stödmaterial och det kan finnas behov av att ta fram insatser som kan bidra ytterligare till undervisningen i fritidshemmet när det gäller just språkutveckling.
Vilka fritidshem kommer kunna få del av stödet och hur kommer ansökningsförfarandet se ut?
– Det är för tidigt att säga, först måste riksdagen ta beslut om budgetpropositionen.
Nio miljoner kronor är rätt lite pengar utslaget på alla fritidshem som har dessa utmaningar?
– Stödmaterial och utbildningsinsatser kan nå många, och bidra till stöd och inspiration, utan att det kräver stora kostnader. Dessutom har vi föreslagit att mer pengar ska avsättas 2026 och 2027, då satsningen ska uppgå till 12 miljoner årligen.
”Behoven är enorma”
Pontus Larsson är lärare i fritidshem på Orrholmsskolan i Karlstad och ordinarie ledamot i Sveriges Lärares förbundsstyrelse. Han frågar sig om regeringen verkligen har koll på hur det ser ut på många fritidshem idag:
– Nio miljoner kronor? Statssekreteraren sträcker ut ett lillfinger samtidigt som behoven är enorma. Visst, det är bra att man lyfter fritidshemmens betydelse, men det vi behöver är så mycket mer än tillfälliga riktade statsbidrag.
Som så många andra lyfter han fram fyra fundamentala behov: mindre barngrupper, fler behöriga lärare, bättre anpassade lokaler och mer tid för planering.
– Här krävs inte bara betydligt mer resurser till fritidshemmen, här krävs också lagregleringar kring exempelvis barngruppernas storlek.
Är det i första hand statens eller kommunernas ansvar att förbättra situationen?
– De senaste årens ekonomiska problem med hög inflation och bantade budgetar blev ett slags stresstest för kommunerna. Som de inte klarade! Fritidshemmen har fått ta mycket stryk. Därför anser jag att staten måste ta ett större övergripande ansvar.
Stora grupper gör läsningen svår
Pontus Larsson menar att välfungerande fritidshem kan spela en helt avgörande roll för att barn inte ska hamna snett och i värsta fall in i kriminalitet. Och det handlar inte bara om situationen i socialt utsatta områden.
– Snart har vi barn som dras in i gängkriminalitet i varenda liten stad. Därför måste vi se till att fritidshemmen har likvärdiga villkor överallt i landet.
Vad gäller barns språkutveckling görs redan stora insatser på många fritidshem, understryker han, men det är inte lätt.
– Vi har många barn på vår egen skola med annat modersmål än svenska, fritidshemmet deltar ofta i skolans olika teman och hos oss kan de få extra tid att läsa och fördjupa sig. Men barngruppernas storlek och bristen på planeringstid gör uppgiften svår för oss.
Själv tar han ofta med sig filtar och en korg med böcker på rasten för att hinna läsa med de barn som har behov av att dra sig undan.
– Men det är inte alltid jag hinner göra det.
LÄS OCKSÅ:
Larmet: Varannan lärare i fritidshem dömer ut lokalerna
