På dubbla uppdrag: Svårt hinna med både f-klass och fritids

Hög stressnivå, mycket hemarbete som i värsta fall är obetalt. Lärarnas tidning har kollat läget för ett hundratal lärare i förskoleklass, i nästan lika många svenska kommuner. Majoriteten av dem har två separata undervisningsuppdrag: i förskoleklass och i fritidshem.

– Jag har heltidsansvar för skolverksamheten för 23 elever, för att kartlägga och planera skolverksamheten. Sen går jag direkt från skolverksamheten halv två, går rakt in i fritidsverksamheten. Men jag har tre och en halv timme för planering varje vecka, för båda verksamheterna. Förutsättningarna är minimala, trots att förskoleklassen blivit obligatorisk, säger Shahnaz Gahnji, lärare i förskoleklass i Göteborg.

Lärare i förskoleklass:

”Jag har bara tid för förskoleklassens planering. Saknar tid för planering av fritids. Saknar tid för reflektion, verksamhetsutveckling, fortbildning. Tid för kvalitetsanalyser, tid för individanpassad undervisning. Saknar tid för dokumentation. Saknar tid för systematiskt kvalitetsarbete.”

Planeringstiden för deltagarna i enkäten varierar från noll till 15 timmar, men medianen (mittenvärdet för alla deltagare) är 5,5. Det innebär övertid.

Två tredjedelar av dem som besvarade våra frågor arbetar övertid en vanlig arbetsvecka, hur mycket varierar mellan en halvtimme och upp till tio timmar.  En dryg femtedel av de som svarat får ingen ersättning eller kompensation för sitt övertidsarbete.

Shahnaz Ganji.

Enligt Andrea Meiling, ordförande för Lärarförbundet i Göteborg, har lärarna i förskoleklass och fritidshem rätt till fyra timmars planering i veckan. Men många arbetar som Shahnaz Ganji, i båda verksamheterna.

Bland svaren i Lärarnas tidnings enkät finns exempel på dem som har noll timmar på fritids, och de som har 20.

– Min bild är att lärare i förskoleklass och i fritidshem har det tufft. Och vi jobbar för att de ska få en dräglig tid för för- och efterarbete. Med dubbla verksamheter blir det för hög arbetsbelastning. Problemet är att skolorna inte har ekonomi och budget för att renodla de två uppdrag som är så viktiga, bland annat för det kompensatoriska arbetet, säger Andrea Meiling.

Trots att skolformen är 22 år gammal, och har varit obligatorisk sedan 2018, så betraktas lärare i förskoleklass inte riktigt som riktiga lärare, menar Shahnaz Gahnji.

– Det har varit så här i alla år. Osynlig verksamhet. Osynlig personal. Ingen vet vad vi gör. Det beror på att vi har hand om små barn. Nu när det har blivit obligatoriskt syns vi lite mer, säger hon.

Lärare i förskoleklass:

”Vi hör inte riktigt hemma vare sig på fritids eller bland lärarna. Blir även trött på att dikena mellan förskolan-f-klass och f-klass-ettan är så enormt stora.”

De som svarat på frågorna har fått skatta sin stressnivå. På en skala mellan noll och 100 placerar sig tre personer på maxstress, medan medianen ligger på 69.

Lärare i förskoleklass:

”Det som drar upp stressnivån är stora klasser, hos oss är vi ensamma mentorer med 26 elever och egentligen vill ledningen att klasserna skall vara större. Tycker också att kartläggningen tar för stort utrymme med tanke på vad den resulterar i”.

Shanaz Gahnji uppskattar att hon har två-tre veckors övertid varje år. Tid som hon inte kompenseras för.

– Jag arbetar hemma på kvällarna. Det kostar mig hälsa. Det kostar min fritid. Allt jag gör för att jag älskar mitt jobb. De här eleverna har 12 år framför sig. Det är ett jätteviktigt jobb, säger hon.

Andrea Meiling säger att frågan borde upp på central nivå.

– För oss är det viktigt att man renodlar uppdragen. För lärare i fritidshem är det jättesvårt att få till en balans. Samt att man renodlar lärare i förskoleklass, vad är deras uppdrag och när ska de utföra det? När går tiden över till arbete i fritidshem? Vi vet att vi har en ännu större obehörighetsgrad i fritidshemmet, så ofta lämnar man över till någon som inte har utbildning överhuvudtaget. Vi behöver hjälp i våra avtal centralt, annars blir det upp till varje skola och varje rektor, säger hon.

I dag meddelade regeringen att de tillsätter en ny utredning av en tioårig obligatorisk grundskola, en del i överenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna.

Flera av förskollärarna i undersökningen är oroliga. Men för Shahnaz Gahnji ger tanken hopp.

– Snälla! Det har jag arbetat för hela tiden. Jag är legitimerad lärare, nu vill jag bli betraktad som en. , och få den tid uppdraget kräver, säger hon.

Lärare i förskoleklass:

”Jag har just bytt skola inom kommunen och det skiljer jättemycket i förutsättningar. På min gamla skola jobbade jag många timmar på fritids, hade flera övertidstimmar och stress på max! Nu kommer jag in i en välfungerande verksamhet med goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera samt samverka med övriga skolan. Det är inte en jämlik skola. Samma förutsättningar ska råda på alla skolor!”