Skolor tar inte vara på fritidslärarnas kunskaper

I granskningen, som omfattar 30 skolor, intervjuades lärare i förskoleklass och lågstadiet, lärare och annan personal i fritidshem, stödpersonal, personal i elevhälsan samt skolledare.

Utredaren Helga Sverrisdóttir fann ett tydligt resultat:

– 19 av 30 skolor behövde stärka sitt arbete med att uppmärksamma elevernas behov under hela dagen. Bristerna är ungefär lika vanliga i de anpassade skolorna som i de övriga skolorna.

Rapporten ”Elevens hela dag som utgångspunkt för stöd” kom i juni i fjol. Sedan dess har Skolinspektionen gjort uppföljningar i de skolor som ”behöver utveckla arbetssätt för att ge elever extra anpassningar och särskilt stöd i utbildningen som helhet”. Och många har redan genomfört förbättringar.

– Det var glädjande att se, flera hade nu tydliggjort fritidshemmets roll och börjat ge lärarna i skolan mer insyn i den lärmiljö som finns i fritidshemmen.

Forskning saknas 

I rapporten konstaterar Helga Sverrisdóttir att det uppstått en märklig kunskapslucka: ”Trots att betydelsen av ett fungerande samarbete mellan skola och fritidshem är så pass centralt i stödarbetet, saknas forskning och kunskap om hur stödarbetet fungerar utifrån elevens hela dag i skolan”.

– Därför ville vi den här gången lägga ett tydligt fokus på fritidshemmens roll.

I intervjuerna var det flera lärare som efterlyste mer insyn i hur eleverna fungerar på fritids, hur lärmiljön ser ut, hur eleverna interagerar med varandra där.

– Fritidspersonalen ser ju mer än klasslärarna av det sociala samspelet mellan elever på raster och i olika lekar. Och de får fler tillfällen att snappa upp elevernas egna tankar och bekymmer, vilket kan vara viktiga pusselbitar när man ska utforma stöd till eleverna.

Hennes huvudpoäng: Personal i skola och fritidshem gör olika iakttagelser av eleverna, alla är lika viktiga – och måste tas tillvara.

Rektorn avgörande för samarbetet

Vidare märkte hon att i skolor som behövde utveckla sitt heldagsperspektiv, där fungerade inte samarbetet fullt ut mellan fritidshem och elevhälsa.

– På några av skolorna behövde fritidshemmets personal själva aktivt kontakta elevhälsan för att kunna bidra med sina perspektiv. Flera av dem vi intervjuade i fritidshemmen kritiserade därtill det faktum att elevhälsoteamen ofta träffas vid tidpunkter då de själva saknar möjlighet att delta.

Den styvmoderliga behandlingen av fritidshemmen på många skolor har varit en sårig fråga länge, bristen på samverkan och gemensam planering har uppmärksammats år efter år.

Även Helga Sverrisdóttir slogs av den här bristen, att en majoritet av de granskade skolorna inte tar tillvara de olika perspektiv som fritidshemmen kan bidra med.

Som hon konstaterar i rapporten: ”Rektorernas ledning och styrning av arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd i skolan och fritidshemmet behöver stärkas vid 17 skolor. Det är särskilt förutsättningar för samarbete utifrån elevers behov av stöd under hela dagen som rektorer behöver utveckla”.

Positiva exempel finns också

Samtidigt vill hon betona att flera av skolorna trots allt hade inkluderat fritidshemmet på ett genomtänkt sätt.

På en skola hade lärare, när de såg nya eller förändrade behov hos elever, följt upp detta vid gemensamma möten med personalen i fritidshem – som då kunde planera för stöd om det behövs. På en annan skola hade elevhälsans personal själva initierat ett djupare samarbete med fritidshemmet.

– De hade studerat det sociala samspelet mellan elever där, diskuterat med personalen och sett till att de nyvunna kunskaperna integrerades i stödarbetet. Det är så man bör jobba.

LÄS OCKSÅ:

Nya fritidslärarna: Vår kompetens tas inte tillvara

Grimm: Får vem som helst arbeta på fritidshemmet?

Sofia Grimm: Så lyfter vi fritidslärarnas betydelse

Deras samarbete får undervisningen att lyfta