
Daisy kämpar för att trä igenom bandet som ska göra så att resväskan går att stänga. Lynn syr en kanal till sitt band.
Försteläraren i fritidshem Zijada Hajdarevic med Dilara, Ratil, Elin och Daisy som är i full färd med att sy resväskor på Augustenborgsskolans fritidshem i Malmö.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen. Målet är att lära sig mer om varandra.
Färgsprakande gröna, gula, blå och röda filttygbitar ligger i högar på ett shuffleboard i hörnet av fritidshemsrummet på Augustenborgsskolan i Malmö. Någon meter bort sitter en grupp elever runt ett långbord av hopskjutna bänkar. På bordet finns en låda med sytråd och synålar och några små papperstallrikar med högar av knappnålar och säkerhetsnålar.
Zijada Hajdarevic, förstelärare i fritidshem.
– Är det någon som vet vad en säkerhetsnål är? Det är ju inte ett ord som man använder varje dag. Har ni sett en säkerhetsnål tidigare, undrar försteläraren i fritidshem Zijada Hajdarevic samtidigt som hon pekar på tallriken med säkerhetsnålar.
I sin hand håller hon en gul filtpåse med en röd ficka fastsydd på framsidan. Efter att ha försäkrat sig om att alla i rummet vet vad såväl en säkerhetsnål som en knappnål är börjar hon visa eleverna hur de ska göra för att sy en likadan tygpåse som den hon håller i handen.
– Påsarna ska vi sedan ha med oss som resväskor när vi reser till våra länder. I fickan på framsidan kan ni stoppa era pass, säger Zijada Hajdarevic.
– Vet ni hur många länder vi ska resa till, frågar hon sedan.
– 19, svarar någon samtidigt som någon annan undrar om de verkligen ska få resa till så många länder.
– Ja, fast bara i fantasin, svarar Zijada Hajdarevic.
Att det inte kommer bli några riktiga resor verkar inte dämpa elevernas entusiasm och snart är de i full gång med att välja vilken färg de vill ha på sin resväska.
Vid terminsstarten fick alla elever på Diamanten, som är Augustenborgsskolans fritidshem för elever i årskurs 3–6, komma med förslag på vad de vill göra på fritids.
– Flera sa att de ville lära sig olika språk och många ville lära sig mer om varandras länder, säger Zijada Hajdarevic.
Trådarna visar fågelvägen till alla de länder som fritidshemsgruppen ska besöka i fantasin.
Utifrån elevernas önskemål tänkte fritidshemslärarna ut ett tema som de kallar ”Resan runt jorden”.
– Tanken är att vi ska resa runt världen till de länder vi diamanter kommer från. Vi ska djupdyka i vad våra olika kulturer handlar om utifrån tradition, religion och språk. Detta för att lyfta allas lika värde, och främja en öppenhet och respekt för olikheter, och på så sätt skapa respektfulla augustenborgare, säger Zijada Hajdarevic och tillägger:
– Temat kommer nog fortsätta även under våren för jag tror inte att vi hinner med alla 19 länder under höstterminen.
Antal länder hade kunnat vara ännu fler eftersom många av de cirka 65 elever som är inskrivna på Diamanten – ungefär 50 brukar vara på plats varje dag – har anknytning till mer än ett land utöver Sverige. Men för att hålla nere antalet har alla fått välja ett av sina länder som fiktivt resmål. Det hindrar inte att eleverna får lov att uppmärksamma alla sina länder på andra sätt. Till exempel genom att färglägga flera flaggor. En aktivitet som i dag sysselsätter halva fritidshemsgruppen i rummet bredvid väsktillverkningen.
Daisy kämpar för att trä igenom bandet som ska göra så att resväskan går att stänga. Lynn syr en kanal till sitt band.
En som har bestämt sig för att måla två flaggor är Belize, 9 år. Den ena flaggan hon färglägger är Makedoniens och den andra Albaniens.
– Min pappa är från Makedonien. Min mamma är född i Sverige. Hennes föräldrar bodde också i Makedonien tidigare, men de är albaner, förklarar Belize.
En bit ifrån henne sitter Jelena, 10 år. Hon får just hjälp av pedagogen Zeina Lundin att googla sig fram till hur ”välkommen” stavas på serbiska så att hon kan skriva det under sin ena flagga. Hennes andra flagga är Kubas.
– Min pappa kommer från Serbien och min mamma från Kuba, berättar Jelena.
Planen är att flaggorna ska sättas upp på väggen när de är klara. Under varje flagga ska ordet välkommen vara skrivet på flagglandets språk.
– Att lära sig olika språk som eleverna önskade vid terminsstarten är ju inte så enkelt men målet är att vi i alla fall ska lära oss några ord på varandras språk så att alla kan svara när någon säger hej på exempelvis albanska eller något annat språk, säger Zijada Hajdarevic.
Att delta i temaarbetet är frivilligt men hittills har så gott som alla elever velat vara med.
– De blev superintresserade och jätteglada när vi presenterade årets tema för dem i förra veckan. Att vi uppmärksammar deras länder får dem att känna sig speciella, säger Zijada Hajdarevic.
Allt som ska hända under temaarbetet är ännu inte bestämt. Detaljplaneringen för den kommande veckan sker i slutet av den föregående. Men idéer saknas inte. Det första som eleverna fick göra var att tillverka varsitt pass.
– Då fick vi chans att prata om vilka uppgifter som ska finnas med i ett pass, det var det långt ifrån alla som visste, säger Zijada Hajdarevic.
Mareal visar hur Etiopiens flagga ser ut.
När flaggorna och resväskorna också är klara är det dags att ge sig iväg på den första resan. På en väggkarta har pedagogerna tillsammans med eleverna dragit trådar från Sverige till alla de 19 länder som de kommer att besöka i fantasin. Vart den första resan ska gå är ännu inte avgjort men förmodligen till något av de tre länder – Irak, Afghanistan och Palestina – som flest elever på Diamanten har anknytning till.
Vad som är bestämt är att resan kommer börja på en simulerad flygplats, vilket kommer kräva att alla elever först tillverkar sina egna flygbiljetter. Sedan är det tänkt att gruppen, med hjälp av vårdnadshavarna, ska lära sig så mycket som möjligt om länderna som de besöker. Till exempel populära danser, musik, lekar, sagor och maträtter. Målet är att skapa en känsla av gemenskap och tillhörighet i gruppen där alla bemöter varandra med nyfikenhet och respekt.
Förutom att jobba med värdegrunden räknar Zijada Hajdarevic och hennes kollegor med att i temaarbetet få in alla de sju förmågor som fritidshemmet ska ge eleverna möjlighet att utveckla.
– Utifrån vårt kompletterande uppdrag kommer vi också arbeta aktivt och medvetet med att utveckla elevernas språk och läsförståelse, säger hon.
När det efter en dryg timme är dags att plocka ihop dagens arbete har eleverna kommit olika långt med sina resväskor. Något som dels beror på att många har blivit hämtade av sina föräldrar under timmens gång, dels på hur stor vana av att sy som de har. En som nästan är helt klar med sin resväska är Matej, 10 år. Han gillar att sy. Det enda som han har kvar att göra är att sy fast en ficka på framsidan av sin blå påse.
– Fickan ska var gul, bestämmer Matej och går och hämtar en gul filtbit från bordet med tyghögar.
Matej, liksom flera andra elever, vill gärna ta hem sin påse och göra klart den hemma, men Zijada Hajdarevic är tydlig med att detta är ett tema som de gör tillsammans och att de i stället får göra klart resväskorna senare i veckan på fritidshemmet.
– Men när vi har rest till alla våra 19 länder får ni ta hem er resväska som ett minne, lovar hon.
1. Planera terminen utifrån elevernas behov och intressen.
2. Tillåt temat att ta olika vägar under arbetets gång.
3. Låt med fördel temat sträcka ut sig över en längre tid.
4. Ge tydliga instruktioner inför och under aktiviteterna. Arbeta gärna med genrepedagogik med fokus på instruktioner. I det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet SKUA får eleverna kunskap om ett ämne samtidigt som de lär sig det språkbruk som är typiskt för ämnet.
5. Arbeta för att skapa ett tillåtande klimat och en tillåtande lärmiljö.
LÄS ÄVEN
Barnen vill inte bara ha ”fri lek” på fritidshemmet
Forskaren: Så kan lärarna bryta skolgårdens hierarkier
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.
Lokalhaveriet Nu känner jag att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen, säger Carina Lindmark Jonsson.
Lokalhaveriet Lokaler som inte är anpassade för fritidshemmets verksamhet kan leda till konflikter och våld. Det visar forskaren Anna-Lena Borg i en ny avhandling