
Ilyas med Karamba och Muad.
Reportage Utgå från att eleverna ska lyckas. Det är hemligheten bakom Husbygårdsskolans framgångar, enligt Ilyas Abdullahi som i fjol utsågs till ”Årets lärare i fritidshem”.
Ilyas Abdullahi är lite generad över uppmärksamheten när vi träffas en strålande vacker vårdag för att höra mer om hans arbete. I höstas utsågs han till ”Årets lärare i fritidshem” av Lärarförbundet.
– Det är teamwork som gör att det går så bra för eleverna här på Husbygårdsskolan. Arbetslagen, skolledningen och den övriga personalen drar alla i samma riktning. Många har jobbat här i åratal, det ger nödvändig kontinuitet, säger han.
Husby i nordvästra Stockholm klassas av polisen som ett ”särskilt utsatt område”. Men elevernas resultat på Husbygårdsskolan har hela tiden förbättrats och priser har delats ut till både rektor och flera av Ilyas Abdullahis lärarkollegor. Vad är hemligheten?
– Att tro på eleverna, att utgå från att de ska lyckas. ”Det är viktigt för oss att det går bra för dig.” Det budskapet försöker vi hela tiden förmedla.
Ilyas Abdullahi menar att fritidshemmet har en särskilt viktig roll i socioekonomiskt svaga områden där relativt få familjer har råd eller möjlighet att erbjuda sina barn organiserade fritidsaktiviteter.
– Närmare 90 procent av barnen går regelbundet på fritids, mycket av deras lärande och utveckling sker här.
Programpunkten på schemat vid vårt besök är att ettorna ska få ge sig ut och leta efter vårtecken – och fotografera dem med ipads. Eleverna har förväntan i blicken när Ilyas Abdullahi och kollegan Johan Thelander visar en datorbild av blåsippor på whiteboarden. Vilka andra vårtecken känner de till?
Många händer i luften:
– Knoppar på träden! Tulpaner! Fjärilar! Vitsippor!
Ilyas med Karamba och Muad.
Innan de får gå ut i naturen med sina kameror är Ilyas Abdullahi mån om att berätta för dem att ämnet för dagen, digitalt skapande, också ingår i läroplanen.
– Vissa barn har svårt att förstå varför vi gör vissa saker, berättar han medan barnen är på väg ut. Därför nämner jag rätt ofta läroplanen, i synnerhet för de lite äldre barnen, för att visa att det finns ett syfte med vad vi gör.
Två och två promenerar eleverna ner till parkleken vid Husbygård som vetter ut mot det vidsträckta Järvafältet. I rabatterna till de röda husen med vita knutar hittar barnen både snödroppar och vintergäck.
– Ilyas, Ilyas, jag har hittat knoppar på den här busken! ropar Rytal.
Ilyas Abdullahi berömmer henne och upprepar budskapet från klassrummet, att hon kan försöka fotografera knopparna både ur ett grodperspektiv och ett fågelperspektiv. När hans uppmärksamhet fångats av ett annat barn som fotograferat ett fågelbo, frågar jag vad Rytal tycker om sin lärare.
– Han är snäll. Han hittar på roliga saker. Jag vill bara ha honom som lärare.
Kompisen Safa håller med:
– Han är vår bästa fröken! En gång fick vi baka ålar.
Baka ålar?
– Ja, såna där långa och smala, säger hon och mäter upp längden mellan sina händer.
Ilyas Abdullahi ler när han får höra hennes kommentar.
– I klassrummet arbetade de med bokstaven Å, så vi bestämde oss för att baka vetebröd i form av ålar. När de arbetade med ö så gjorde vi ödlor, men den gången med pärlor.
När den lilla utflykten är över och föräldrarna hämtat sina barn har Ilyas Abdullahi mer tid att utveckla sina tankar kring sin undervisning.
– Vi kallar det för ”röda tråden”, att på fritidshemmet följa upp det som eleverna gör i klassen. När de till exempel hade lärt sig om olika träd så gav vi oss ut för att undersöka vilka som är de bästa klätterträden. Allra sämst var tallen! Det hjälper dem att minnas hur en tall ser ut.
Han har funderat mycket kring själva lärandet i fritidshemmet, hur det skiljer sig från lärandet i klassrummet.
– I klassrummet är det mest pennor och böcker. Alla barn kommer inte till sin rätt där. Därför är det så viktigt att de också får leka sig till kunskap, att de får chans att lära sig genom upplevelser.
När Ilyas Abdullahi fick priset som ”Årets lärare i fritidshem” skrev juryn i sin motivering att han ”signalerar ödmjukhet i kontakterna med barnen”. I det ligger en förmåga att se potentialen hos varje barn.
– Vissa barn har svårt att sitta still, det pirrar i deras kroppar, de får inte mycket gjort. Sådana barn blir ofta tillsagda av vuxna och löper risken att känna sig misslyckade. Därför är det så viktigt att lyfta fram deras styrkor på andra områden.
Han nämner att flera av dessa barn vuxit till ansvarstagande ledarfigurer i klassen, när Ilyas Abdullahi och hans kollegor låtit dem leda övningar på fritidshemmet.
– Vi låter dem ta hand om olika stationer på rasten, de får placera ut koner, dela ut rockringar och ge instruktioner. Man riktigt ser hur de växer som individer!
Ilyas Abdullahi har varit på skolan i fem år och självfallet har han också varit orolig för en del elever, elever som varit trotsiga och utåtagerande, som hamnat i konflikter med kamraterna. Hur tacklar han det?
– Det allra viktigaste är att agera tidigt på minsta tecken, att direkt inleda en diskussion med vårdnadshavarna och koppla in elevhälsan. Jag tycker att vi blir allt bättre på det.
Fruktansvärda våldsdåd har på senare tid skett i området, två personer som varit elever på skolan har mördats. Ett av morden skedde alldeles utanför skolgården sommaren 2020 och bevittnades av några av Ilyas elever. Hur har det påverkat honom och barnen?
– Det skapade förstås en enorm oro och väckte många frågor. Det var viktigt att barnen fick prata ut och att vi kunde bekräfta deras känslor.
Bilden av Husby är rätt mörk, mycket handlar om våld och utanförskap. Hur hanterar ni den bilden i relation till barnen?
– Barn är barn, de blir oroliga när något sker, men annars tänker de inte på bilden av området. Och vår uppgift måste vara att fokusera på det positiva, ge dem styrka och framtidstro.
Ilyas Abdullahi är uppvuxen i Tensta, ett par kilometer från Husby. Han minns hur han själv som barn tyckte illa om tjatet att Tensta var ett ”utsatt område”.
– För mig var det inte utsatt, för mig var det platsen där jag växte upp.
Hans föräldrar kom till Sverige från Somalia, själva fick de aldrig någon högre utbildning – i dag är de enormt stolta över sin sons framgångar. Ilyas Abdullahi hoppas innerligt att många av hans elever kommer att göra en liknande livsresa.
Jag berättar för honom om det samtal jag hade där bland vårtecknen med tredjeklassaren Mohammed som var med och hjälpte ettorna. Han har haft Ilyas Abdullahi sedan han gick i förskoleklass: ”Ilyas har lärt oss så mycket, han gör att tråkiga saker blir roliga.”
Mohammed var redan säker på sitt framtida yrkesval: att jobba för Läkare utan gränser.
När Ilyas Abdullahi lyssnat klart slår han ner blicken och brister ut i ett leende:
– Att bidra till ett barns utveckling är en helt fantastisk känsla.
Ålder: 29.
Utbildning: Lärare i fritidshem vid Stockholms universitet.
Fritidsintressen: Fotboll, film, läser deckare ibland.
Bästa pedagogiska tips: "Samla in synpunkter från eleverna varje vecka och diskutera er fram till vad ni ska göra – med läroplanen i bakhuvudet."
Därför utsågs han till Årets lärare i fritidshem av Lärarförbundet: "Ilyas engagemang kännetecknas av att han vill att eleverna är trygga och kan nå sin fulla potential i en skola där alla känner att de duger som de är."
LÄS ÄVEN
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.