
Cloud övar balansgång på två bänkar när Gymnastikföreningen Fram besöker fritidshemmet.
Laith tränar på att slå en volt på tjockmattan i Högastensskolans idrottshall. Ledaren Byron Starlin passar så att han inte hamnar fel. Gymnastikföreningens erfarenhet är att inte lika många elever kommer om inte gymnastiken ses som obligatorisk.
Reportage
Att inte ha något att göra efter skolan är inte kul. För att hjälpa eleverna på Högastensskolan att få kontakt med föreningsidrotten bjuder läraren i fritidshem Robin Sarenvik in föreningar till fritids.
– Jag ser det som en del av fritidshemmets kompensatoriska uppdrag, säger han.
Robin Sarenvik står på knä på den blå gymnastikmattan. Han håller ut armarna och stöttar de fritidshems-elever som känner sig lite osäkra när de med händerna på mattan och fötterna mot väggen ska försöka klättra upp i handstående. De som kan själva väljer mattan intill.
– Har du lärt dig detta nu? Wow, det kunde du inte för ett halvår sedan, säger Robin Sarenvik uppmuntrande till Rodi i årskurs 1 som utan problem tar sig upp i handstående på egen hand.
Robin Sarenvik har varit föräldraledig under hösten från sitt arbete som arbetslagsledare och lärare i fritidshem på Högastensskolan i Helsingborg. Han är överraskad över hur mycket eleverna har utvecklat sin motorik och kroppskontroll under tiden. Timmen varje onsdag i skolans fullstora idrottshall tillsammans med Gymnastikföreningen Fram har gett resultat. En del av Högastensskolans upptagningsområde klassas av polisen som ett riskområde, det vill säga steget mellan utsatt område och särskilt utsatt område, och få av skolans elever utövar någon idrott på fritiden.
– När vi frågar vad de gör på eftermiddagarna efter skolan svarar många att de bara sitter hemma, säger Robin Sarenvik.
För att erbjuda ett alternativ bad han förra hösten Henrik Nilsson, idrottskonsulent på idrottsorganisationen RF-SISU Skåne, att hjälpa honom att skicka ut ett mejl till alla idrottsföreningar i Helsingborg. I mejlet frågade Robin Sarenvik om det fanns några föreningar som ville komma till Högastensskolan under fritidshemstid och låta eleverna prova på olika idrotter. Gensvaret var positivt.
– Under förra läsåret var det nio olika idrottsföreningar som kom hit. De flesta kom minst tre gånger, berättar Robin Sarenvik.
Cloud övar balansgång på två bänkar när Gymnastikföreningen Fram besöker fritidshemmet.
En av de föreningar som kom några gånger under våren 2023 var Gymnastikföreningen Fram, som även var intresserade av ett mer långsiktigt samarbete.
– Vi hade pratat om att vi ville göra något för att hjälpa till och förbättra motoriken hos barn i utsatta områden. För vi vet att gymnastik kan göra skillnad. Så när vi fick Robins mejl kontaktade vi honom och kollade om det han ville gick ihop med vad vi ville göra. Och det gjorde det, säger Carina Lund som är verksamhetschef i GF Fram.
Det bestämdes därför att två av föreningens ledare, Rebecka Persson och Byron Starlin, skulle komma till Högastensskolan en gång i veckan under läsåret 2024/2025 och hålla i gymnastik för fritidshemseleverna för att förbättra deras motorik, balans och kroppskontroll.
– Vi bygger upp stationsbanor som är grundmotoriskt utvecklande. Men det är förstås inget som eleverna tänker på. För dem är banorna bara jätteroliga, säger Carina Lund.
Under dagens uppvärmning låter Rebecka Persson fritidshemseleverna springa fram och tillbaka över idrottshallens golv, hoppa jämfota, baklänges och åt sidan, krypa som björnar och gå med långa steg med händerna på huvudet. Sedan tar Byron Starlin över med en rad balansövningar.
– Stå på ett ben och räkna till tio, säger han och visar hur man gör.
Robin Sarenvik hjälper en elev att klättra upp i handstående.
Eleverna härmar och lyckas mer eller mindre bra. Men alla försöker. Och även om det stånkas och pustas en del under uppvärmningen när vissa av övningarna blir lite jobbiga är stämningen god och skratten och de glada skriken många.
– Det tar sin lilla tid att träna upp motoriken, men jag tycker att man redan kan se en förbättring jämfört med när vi började. Det som var svårast för eleverna då var jämfotahopp och att stå på ett ben, säger Rebecka Persson.
När det är dags för dagens stationsbana går Byron Starlin först igenom vad eleverna ska göra vid alla stationerna. Förutom att öva sig på handstående ska de försöka slå kullerbyttor eller hjula på en lång matta, rocka rockring, öva på att slå volter på en tjockmatta och på olika sätt ta sig över hinder bestående av bänkar, plintar och bommar.
– En av de saker som är häftigt med att föreningarna kommer hit är att deras ledare är utbildade så att eleverna får prova att göra saker som vi pedagoger inte har utbildning att låta dem göra. Som till exempel att öva på att slå volter, säger Robin Sarenvik.
Även om det är föreningens ledare som håller i gymnastiken är han och de övriga fritidshemslärarna med och stöttar, uppmuntrar och hejar på. För att motorik- och rörelseträningen ska nå de elever som behöver den bäst har fritidshemslärarna bestämt att gymnastiken är en obligatorisk aktivitet. Eller rättare sagt, det är obligatoriskt att följa med till idrottshallen under gymnastiktimmen men sedan är det frivilligt vad man väljer att delta i när man väl är där. Trots att det är lite ovanligt att aktiviteter på fritids är obligatoriska har beslutet inte lett till några större protester bland eleverna. Det har tvärtom varit ett önskemål från många att få vara i idrottshallen under fritidshemstid.
– Vi har egentligen aldrig behövt säga rakt ut att alla ska vara med för alla har velat vara med. Sedan görs det förstås alltid individuella undantag utifrån enskilda elevers behov och dagsform, säger Robin Sarenvik.
Tanken, om än outtalad inför eleverna, att gymnastiken är obligatorisk verkar ändå ha gett effekt, enligt Carina Lund.
– Vår erfarenhet från en annan skolas fritidshem är att inte lika många elever kommer om gymnastiken inte ses som obligatorisk. Dessutom är det ofta de elever som redan är fysiskt aktiva som då kommer. De mer stillasittande eleverna väljer att göra annat om inte pedagogerna pushar på och säger att alla ska gå till idrottshallen, säger hon.
Obligatorisk eller inte – att fritidshemseleverna på Högastensskolan uppskattar sina gymnastiktimmar blir tydligt i slutet av dagens pass.
Robin Sarenvik vill hjälpa eleverna att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter.
Som avslutning leks alltid en rörelselek. I dag är den valda leken Under hökens vingar. I GF Frams version bestämmer höken inte bara vilken färg som är fredad utan även vilket sätt som eleverna ska förflytta sig på.
– Under hökens vingar kom, ropar Robin Sarenvik.
– Vilken färg, ropar eleverna.
– Gul och hoppa på ett ben, svarar Robin Sarenvik.
Alla elever börjar genast försöka ta sig från hallens ena långsida till den andra hoppandes på ett ben – de utan gult på sig så fort de kan, och de med gult på sig i lite lugnare takt. Snart fylls hallen åter av glada skratt och skrik. Efteråt, när alla elever har blivit tagna av höken och lätt andfådda slagit sig ner på golvet i en lång rad, frågar Rebecka Persson om dagens gymnastik har varit rolig. Svaret blir ett samstämmigt och rungande: ”Jaaa!”
Men Robin Sarenvik nöjer sig inte med att eleverna tycker att det är roligt att röra sig och utvecklar sin motorik, balans och kroppskontroll. Han har ett till, lika viktigt, mål med att bjuda in idrottsföreningar till fritidshemmet.
– Jag vet av egen erfarenhet att föreningslivet kan ge en ett skyddande nätverk som gör att man har något mer än bara familjen när man möter svårigheter i livet. Men många av våra elever kommer aldrig i kontakt med föreningslivet på fritiden. Så för att ge dem chansen att bredda sitt kontaktnät bjuder vi i stället in föreningslivet till fritids, säger han och tillägger:
– Jag ser det som en del av fritidshemmets kompensatoriska uppdrag.
Gymnastik en gång i veckan
En timme varje onsdag har alla elever på Höga-stensskolans fritidshem i Helsingborg gympa i idrottshallen med ledare från Gymnastikföreningen Fram och fritidshemmets personal. Cirka 60 elever från förskoleklass till årskurs 5 är inskrivna på fritidshemmet.
Finansieras av rörelse-satsningar
Samarbetet med idrottsföreningarna finansieras bland annat genom rörelsesatsningen i skolan och Idrottsklivet. Båda är regeringsuppdrag som leds av Riksidrottsförbundet.
Får pröva fler sporter
Hösten 2024 har även Helltown Skateboardförening och Svenska Friidrottsförbundet besökt fritidshemmet en gång i veckan. Fritidseleverna har tidigare även fått prova på taekwondo, karate, tennis, badminton, futsal/inomhusfotboll och basket.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Vi lärare debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Vi lärare debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Vi lärare debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Vi lärare debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.
Lokalhaveriet Nu känner jag att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen, säger Carina Lindmark Jonsson.
Lokalhaveriet Lokaler som inte är anpassade för fritidshemmets verksamhet kan leda till konflikter och våld. Det visar forskaren Anna-Lena Borg i en ny avhandling
Lokalhaveriet Utan bra verksamheter riskerar vi att barnen går hem från fritids och i förlängningen lockas till gäng på fritiden, säger Pontus Larsson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.
Lokalhaveriet ”Det känns mest som att vi lånar klassrummen på eftermiddagen”, skriver en lärare i fritidshem i Fritidspedagogiks stora enkätundersökning.
Arbetsmiljö Personaltätheten på fritidshemmen i Ale kommun tillhör de sämsta i landet, trots fackets upprepade krav på förbättringar.
Vi lärare debatt Bygglekplatser har en förbisedd pedagogisk potential, skriver forskaren Maria Hammarsten.
Fritidshem ”Det är bara på loven vi kan bedriva undervisning”.
Gästkrönika Fritidshemmet ska vara en plats för barn – och med barnen i fokus, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson i en gästkrönika.