Nyexade fritidsläraren: ”Jag vill inte jobba som elevresurs”
Planeringstid
Nyutexaminerade Tilda Gyllix har gått igenom ett tiotal lediga tjänster som lärare i fritidshem i sin kommun. I samtliga förväntas hon jobba som elevresurs på förmiddagarna.
– Jag känner mig besviken och förvånad, säger hon.
När Fritidspedagogik pratar med Tilda Gyllix är hon glad eftersom hon just fått ett diplom för bästa examensarbetet på lärarutbildningen från Tingsryds kommun. Men glädjen över utmärkelsen dämpas av hennes erfarenheter av jobbsökandet. Hon har tittat på mer än tio lediga jobb som lärare i fritidshem i Växjö – och ingen av dem motsvarar hennes utbildning, tycker hon.
– Samtliga är kombinerade tjänster där man under förmiddagen ska jobba som elevresurs i klassrummet och på eftermiddagen vara lärare i fritidshem. Sedan har det sett olika ut kring ställtid och planeringstid. Jag har ju idrott och hälsa som ämne och hade förväntat mig att få arbeta med det och på fritidshemmet, men det har tyvärr inte funnits sådana tjänster.
Felaktig bild från utbildningen
Det här stämmer inte med förväntningarna som byggts upp under utbildningen, anser hon.
– Det är just därför jag vill beskriva min förvåning. Ingen har talat om för oss att verkligheten ser ut så här. På utbildningen har det framställts som att vi kommer att vara verksamma som lärare i praktiskt-estetiska ämnen och lärare i fritidshem.
Vad säger rektorerna om varför tjänsterna är utformade så?
– Jag har frågat varför de har valt att utforma en arbetsbeskrivning där jag ska vara elevresurs när det inte ingår i min utbildning. Svaren har varit olika: Vissa svarar att vi ska arbeta som elevresurs för att fylla en heltidstjänst, vissa tycker att det är bra att ha utbildade lärare som elevresurser i stället för att tillsätta personer utan pedagogisk utbildning.
Mindre planeringstid
Hon är orolig för att inte kunna göra ett bra jobb när planeringstiden på förmiddagarna faller bort.
– Vi vill göra tiden på fritidshemmet till den bästa och det kräver planering och samverkan med skolan.
Line Isaksson, ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse, säger att Tilda Gyllix sätter fingret på ett stort problem.
– Hennes reaktion är helt rätt. Många arbetsgivare behandlar lärare i fritidshem nonchalant och ser inte potentialen i deras utbildning. Hur man använder sina resurser är ensidigt en skolledar- och arbetsgivarfråga och lärare i fritidshem har ett annat uppdrag än att vara elevresurs.
Vad gör Lärarförbundet för att ändra på det?
– Vi har en ständig dialog med politikerna i frågan. Senast för någon vecka sedan träffade vi utbildningsutskottet och pratade om det viktiga i att förstå den fritidspedagogiska kompetensen och att lärare i fritidshem används för det som de har utbildning för. Vi har också ett pågående samtal med Sveriges kommuner och regioner, SKR. Det handlar om kunskap och organisation.
Har du några råd till nya lärare i fritidshem?
– Lärarförbundet har ett argumentationsmaterial som jag tycker man ska använda i dialogen med rektorn. Fråga hur rektorn tänker utnyttja den fritidspedagogiska kompetensen under hela skoldagen på anställningsintervjun. Det är inte lärarutbildningen som ska ändra sig utan verksamheterna, för barnens skull, säger Line Isaksson.
Tilda Gyllix har sökt flera av de utannonserade tjänsterna eftersom hon behöver ett jobb.
– Vi måste ta dessa jobb och göra det bästa av situationen.
LÄS ÄVEN
Få mer tid för planering – här är argumenten
