Granskning: Nio av tio lärare i fritidshem har för lite planeringstid

LÄS OCKSÅ: Lärare i fritidshem: Vi utnyttjas som vikarier

Vår granskning visar att endast en av tio lärare i fritidshem har tillräckligt med planeringstid för att göra ett bra jobb, om man utgår från Lärarförbundets rekommendation. Hela fyra av tio upplever att de har dåliga eller mycket dåliga förutsättningar för sitt uppdrag. Och hälften av fritidslärarna har endast tre timmar eller mindre planeringstid för fritidshemmet i veckan. Det är några av resultaten ur Fritidspedagogiks webbenkät som besvarades av 441 lärare i fritidshem tidigare i höst.

– Det är dessvärre inte förvånande, men det var längesedan det gjordes en undersökning där det blir så svart på vitt, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Tre timmar är långt från den planeringstid på åtta timmar som Lärarförbundet rekommenderar.

Det är sorgligt att endast 9 procent har mer än sex timmar.

– Det är sorgligt att endast 9 procent har mer än sex timmar. Med min erfarenhet kan jag säga att man behöver minst åtta timmar om det ska bli kvalitet i fritidshemmet och om undervisningen ska ske enligt läroplanen och skollagens krav, säger Line Isaksson, lärare i fritidshem, universitetsadjunkt och ledamot i Lärarförbundets styrelse. 

I enkätens frisvar berättar fritidslärarna att ställtid saknas mellan uppdrag, att planeringstiden går åt till andra möten eller till att täcka upp för sjuka kollegor. Kvalitetsarbetet hinns inte med. Lärare i fritidshem som även undervisar i ett skolämne uppger att de har svårt att hinna planera för båda uppdragen.

Andra orsaker till att fritidslärarna har svårt att utföra sitt uppdrag är stora barngrupper, bristande engagemang hos rektor, många barn med särskilda behov och personalbrist. 

– På alldeles för många platser har lärare i fritidshem ett totalt omöjligt uppdrag. Det handlar mer om att se till att eleverna är på plats än att jobba utvecklande i enlighet med uppdraget.

Lärare i fritidshem sticker ut i såväl sjukskrivningsstatistiken som i vår hot- och våldrapport, och det är bara två exempel på vilka förödande konsekvenser det får när det brister, säger Johanna Jaara Åstrand.