
Käpphästarna fick ett rejält stall.
Signe Bergqvist, Signe Ljungberg, Laila-Stina Rensberg och Lydia Lindberg gillar att rida, kratsa hovarna och hämta hö till skolgårdshästen på Funäsdalens skola.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst som varken sparkas eller bits.
Idén att någon gång bygga en häst kläcktes när plintarna i idrottshallen i Funäsdalens skola skulle bytas ut och fritidshemmet Pelikanen bad att få behålla en plint på skolgården. Där har den stått i regn och snö i nästan tre år. Men i slutet av årets sommarlov så sjönk barnantalet och nästan all personal var tillbaka – detta frigjorde tid.
Den hästkunniga pedagogen Jenny Högström sa ”Nej, nu bygger vi den där hästen som vi pratat om så länge”. Projektet var igång!
Det var viktigt att hästen var stadig nog för många barn, så det blev rejält virke uppe på plinten. Huvudet byggdes av regelvirke och är förankrat och fastskruvat inuti kroppen. Ofta var barnen ute och lekte samtidigt som läraren i fritidshem Pia Pousette snickrade och barnen hjälpte gärna till som hantlangare. På byggmarknaden finns en spillvirkeshörna, dit blev det många turer ju mer projektet ökade i omfång. Det önskades ett stall till käpphästarna och en sadelkammare till hästutrustningen.
Hela hästprojektet blev mer lyckat och fick större betydelse för både hästvana och hästovana än fritidslärarna någonsin kunnat tro. Det är alltid några barn som kommer släntrande förbi hästen när de kommer från fotbollsplanen. Någon klättrar upp på den i förbifarten, kanske kliar den lite på mulen eller rufsar den i svansen innan de går in.
– Det går inte en rast utan att ett gäng barn är där och leker, och det är olika barn vid olika tillfällen, stora som små, säger Pia Pousette.
Käpphästarna fick ett rejält stall.
1. Grunden till vår häst består av en kasserad plint från skolans idrottshall som vi på fritids fick överta. Vi gjorde en skiss först och löste saker vartefter bygget framskred.
2. Vi har åkt till byggmarknaden, där vi har fått hämta spillvirke fritt till bygget, flera gånger. Skruv, platt stålband och rörisolering (till frambenen) fick vi okej från vår rektor att köpa in. Jenny, som är hästkunnig, ville gärna ha ben med hovar, ”så att vi kan peta in lite skit när de går in från rasten och så kan de komma ut och kratsa hovarna sen”. Så hovarna stod jag med stämjärn och hammare och högg ut ur regelvirke, berättar Pia Pousette.
3. Att göra ett stall till barnen som funkar till hästlekar och käpphästar stod också på önskelistan. Många elever lånar knytsnören i boden och leker häst på rasterna. När vår slitna scen på skolgården revs tog vi lastpallarna den var byggd av och använde som stomme till stallet.
4. Alla skänkta hästgrejer fick omöjligt plats inne i låneboden, så det var bara att åka och hämta mer virke. Nya sadelskåpet står nära hästen och vi låser upp det varje rast och på fritidstiden för de äldre eleverna.
5. Vi fick läder av träslöjdsläraren att göra öron av. Svansen är tillverkad av packsnöre. Nu återstår bara att döpa hästen, så alla elever får lägga namnförslag i en låda. Gnägg, gnägg! Nästa byggprojekt kommer nog röra skotrar, hälsar Pia Pousette på fritidshemmet Pelikanen.
Sadeln är ett superfynd – gratis på en köp- & säljsida!
Skolans Syv skänkte sin ryktlåda som hon hade som liten.
En annan lärare kom med träns, bett, sadelhållare, benreflexer och grimmor som
fanns kvar sedan hon var hästägare.
Hästen väckte engagemang både i och utanför skolan.
Har du ett tips du vill dela med dig av? Mejla fritidspedagogik@vilarare.se
LÄS ÄVEN
Så vände fritidslärarna det tuffa klimatet på fritidshemmet
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.
Lokalhaveriet Nu känner jag att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen, säger Carina Lindmark Jonsson.
Lokalhaveriet Lokaler som inte är anpassade för fritidshemmets verksamhet kan leda till konflikter och våld. Det visar forskaren Anna-Lena Borg i en ny avhandling