Elevledda aktiviteter – en växande trend

Två lunchraster i veckan är det elever som leder lekarna på skolgården. De är utsedda till trivselledare och kamraterna vet att det är de som bestämmer.

– Alla barn är välkomna att vara med men de måste följa reglerna, säger Beatrice Frisk som utbildar sig till lärare i fritidshem parallellt med sitt arbete på skolan.

Fredrika Bremerskolan i Uppsala med drygt 300 elever från förskoleklass till årskurs fem är en av cirka 380 skolor i landet som arbetar med Trivselprogrammet, ett arbetssätt som har fokus på ökad och mer varierad aktivitet på rasterna. Större inkludering i skolan är en annan ambition.

Nya ledare utses varje termin

Beatrice Frisk och två andra pedagoger är ansvariga för Trivselprogrammet på skolan. Deras uppgift är bland annat att välja ut trivselledarna och tillsammans med dem planera lekar och andra aktiviteter för de två lunchrasterna. Varje termin utses tolv nya ledare i årskurserna tre, fyra och fem.

– Nu är vi inne på femte året. I början gick vi ut hårt och körde varje rast men då sviktade intresset. Barn vill inte känna att de blir påtvingade aktiviteter. Två gånger i veckan passar bättre, då blir det roligt och intressant när det väl händer, säger Beatrice Frisk.

Hon understryker att de elever som får uppdraget att vara trivselledare aldrig ska behöva känna att de ska ta hand om konflikter på skolgården. De ersätter inte de vuxna.

– Vi vuxna är ute på rasterna i samma utsträckning som tidigare. Trivselledarna ska se till att alla barn har något att göra och att de har roligt.

”De växer med uppgiften”

Beatrice Frisk finns med som ett stöd om det skulle uppstå något bråk eller om trivselledarna på annat sätt får problem att hantera en situation. Beatrice Frisk har även ett uppdrag som rastansvarig i skolan och finns därför på skolgården varje gång det ringer ut.

Klasserna får nominera trivselledare, men det är Beatrice Frisk och hennes kollegor som väljer ut vilka det blir.

– Alla som vill ska få chansen, men det är ändå viktigt att de man väljer som trivselledare har förutsättningar att fixa det. De måste vara en bra förebild för de andra barnen och de måste våga säga ifrån. De som inte är lika framåt från början försöker jag pusha. För det mesta växer de med uppgiften.

Fredrika Bremerskolan har valt en ordning där varje ny uppsättning trivselledare har sitt uppdrag under en termin. De deltar på en utbildningsdag tillsammans med trivselledare från andra skolor i närområdet. Då får de tips om hur de ska leda en lek och samtidigt tänka på vikten av inkludering, vänlighet och respekt.

Populärast bland de yngsta

I Fredrika Bremerskolan brukar antalet deltagare variera mellan 5 och 30. Verksamheten är populärast bland de yngsta, och särskilt när man leker Alla mot alla eller Hela havet stormar. Bollekar är också populära och varje termin lär trivselledarna ut en ny dans.

Trivselprogrammet spiller även över till andra delar av skolans vardag.

– Vi har använt programmet för att utveckla vår rastverksamhet. Vi märker att styrda aktiviteter skapar ett lugn. Det som händer på skolgården tar man gärna med sig in i klassrummet, men vi ser att trivselledarna bidrar till att det blir färre konflikter, säger Beatrice Frisk.

Christine Jonson på Trivselledare i Sverige.

Christine Jonson är en av tre programansvariga på Trivselprogrammets kansli. Bakom står företaget Trivselledare som startade i Norge för drygt 13 år sedan och i dag har över 1 400 medlemsskolor i Sverige, Norge och Island. Medlemsskolor tar del av varandras erfarenheter i ett nätverk.

– Vi kommer ut och har en kick off med de skolor som ansluter sig. Vi är tydliga med vad som behövs för att komma i gång. Följer man vår checklista och lyfter trivselledarna har man alla möjligheter att lyckas, säger Christine Jonson. 

LÄS ÄVEN:

Knepen som får tjejerna att ösa på under rasten

Arbetslaget hyllas för sin rastverksamhet

Så planerar du raster där alla kan vara med

Rasten ingen lek för Gustav Sundh

Tinos lekotek är skolans mittpunkt