Skolan hyllas för fartfyllda raster och hälsosam mat

Generation Pep är en icke vinstdrivande organisation som driver att långsiktigt folkhälsoarbete med barn och unga i fokus, med förra friidrottsstjärnan Carolina Klüft som frontfigur. 

”Årets Pep-skola” utser man ihop med skolmatsguiden White Guide Junior. Syftet är att premiera skolor som både arbetar med fysisk aktivitet och serverar goda och näringsriktiga skolmåltider – en kombination som man vet ger bättre förutsättning för lärande.

För årets vinnare Västerstrandsskolan (F-6), med över 500 elever, har kombination varit lyckosam, i synnerhet för pojkarna som tidigare uppvisade mer rastlöshet och bristande koncentration:

– Vi ser förbättrade betyg i sexan och vi ser hur eleverna utvecklas både socialt och kognitivt, berättar Ulf Eriksson, rektor för mellanstadiet. 

I matsalen har de satsat på nya smaker, nybakat bröd och mer näringsriktig kost. Och de har skapat en varmare och mer välkomnande matsalsmiljö.

Men det som har gjort skolan känd i vidare kretsar, redan före detta pris, är det välstrukturerade arbetet på rasterna. Det drogs igång av läraren i fritidshem Tino Skovlund, men har fortsatt efter att han slutade.

– Vi är glada för att det har levt vidare, lite som en del av skolans DNA. Arbetet blev inte beroende av en person, säger Ulf Eriksson.

Har coachat aktivitetsledarna

Den som tog över stafettpinnen är studieassistenten Marcus Skager, just nu föräldraledig. Arbetet med rasterna bygger på två grundidéer: ett ambitiöst schema för hela veckan – och med eleverna själva som aktivitetsledare.

– Genom ett långsiktigt arbete med flera planerade rastaktiviteter och med ansvariga aktivitetsledare i årskurs 4-6 har vi minskat konflikterna på skolan. Vi har närmare 50 elever i mellanstadiet som jag har coachat till att bli ledare. De vet vilka aktiviteter vi har och de vet hur de ska organisera dem när rasten börjar. 

Som rastansvarig har Marcus Skager dessförinnan sett till att alla förberedelser är klara inför de olika aktiviteterna, som att placera ut koner på fotbollsplanen, rigga musik för dansen eller arrangera gymnastikpasset. 

Det är aktiviteter varje dag, ett imponerande schema som liknar ett vanligt skolschema. Var tredje vecka gör man ett nytt schema, efter att aktivitetsledarna diskuterat sinsemellan vad som gått bra och vad som gått mindre bra.

– Jag är med och stöttar i diskussionen och ibland tar vi bort en lek som kan behöva vila några veckor. Och lägger till en annan. 

Elever lär känna varandra

Skolan hade tidigare problem med konflikter mellan elever, dessa är nu mer sällsynta eftersom rasterna har blivit så uppstrukturerade.

– Systemet med aktivitetsledare har också lett till att eleverna lärt känna varandra bättre, vissa yngre elever väljer aktiviteter efter de ledare som de gillar bäst.

Men alla elever vill väl inte delta i planerade aktiviteter varje rast?

– Precis! Därför har vi ända sedan Tinos tid ett väl utbyggt lekotek där barn kan låna allt från bollar till rockringar och spadar. 

Aktivitetsledarna tar löpande in synpunkter från de andra barnen om vad som behöva köpas in till lekoteket. De äldre elevernas egna insatser frigör också tid för Marcus att kolla så att inga barn går runt själva som inte vill vara själva.

– Jag får bättre möjligheter att se att alla mår bra. Och jag finns där om konflikter trots allt uppstår.

På eftermiddagarna jobbar han nära ihop fritidshemmet. Samarbetet mellan skolan och fritidshemmet har fördjupats.

– De aktiviteter som vi dragit igång på rasterna kan också bli en naturlig del av eftermiddagen. 

LÄS OCKSÅ

Tino sprider nytt koncept för rasten

Knepen som får tjejerna att ösa på under rasten

Annas skola får utmärkelse av Generation Pep

Sundh: Jag älskar barn som gör tvärtom