
När lerfigurerna var klara fick eleverna skriva en kort berättelse om hur deras avatarer växte fram. De skrev också ned en historia som karaktären varit med om.
En avatar i cenitlera, och dess AI-genererade förlaga.
Pedagogiska tips Med hjälp av ett AI-program och färgglad cernitlera har fritidshemmet på Nyvångs skola jobbat med ett lustfyllt språkprojekt med eleverna.
I Åstorps kommun i Skåne pågår ett språkutvecklingsarbete, där fritidshemmet på Nyvångs skola är delaktigt och arbetar med elevernas språkutveckling. Bobby Svensson, lärare i fritidshem, och hans kollega Emil Fröidh, fritidsledare, valde att kombinera AI och kreativt skapande med sina elever i årskurs två. Eleverna fick skapa egna avatarer som de sedan gjorde i cernitlera.
När lerfigurerna var klara fick eleverna skriva en kort berättelse om hur deras avatarer växte fram. De skrev också ned en historia som karaktären varit med om.
Först fick eleverna fundera och skriva ned på papper hur de ville att just deras karaktär skulle se ut. Sedan satte de sig tillsammans med en pedagog och skrev in informationen i AI-programmet ”Microsoft Designer”. Programmet presenterade fyra olika förslag på hur karaktären kunde se ut. Var eleven inte nöjd fick den modifiera och ändra i sin text så att den fick nya karaktärer att välja mellan. När eleven fått fram en bild som stämde med hur den tänkt sig sin avatar skrevs figuren ut på papper. Sedan kunde eleverna börja skapa en avbild i färgglad cernitlera.
– Vi ser detta som ett multimodalt lärande och ett led i elevernas språkutveckling. Ett bra sätt att få dem att skriva, beskriva, kommunicera, förklara och skapa. Att få elever att skriva på fritids är inte alltid lätt, men här upplevde vi inget motstånd utan bara lust och glädje, säger Bobby Svensson, lärare i fritidshem.
1. ”Som ett led i vår kommuns språkarbete valde vi på Nyvångs fritidshem att arbeta med AI och kreativt skapande. Våra elever, som går i årskurs två, fick börja med att på papper skriva ned och beskriva hur deras karaktär skulle se ut. Sedan satte vi oss tillsammans med varje elev och skrev in informationen i AI-programmet Microsoft Designer. Var eleven inte nöjd fick de modifiera och ändra i sin text så att bilden blev som de tänkt sig.”
2+3. ”När eleven var helt nöjd med bilden i programmet skrev vi ut den på papper. Sedan började eleverna och vi i personalen att skapa en avbild av karaktären i cernitlera. Alla figurer brändes i ugn och monterades på en liten brädbit.”
Barnen använder AI för att generera en digital avatar.
4. ”Avslutningsvis fick eleverna skriva en kort berättelse kring sina figurer – de berättade om karaktärernas bakgrund. De skrev också en historia om något deras avatarer varit med om. Eleverna var nöjda, framför allt med att projektet resulterade i en sak som de kunde ta med hem. De tyckte också att det var kul att skapa i lera utifrån en bild som de själva varit med och skapat.”
– Jag och min kollega Emil tyckte att det bästa var att eleverna kunde vara delaktiga och aktiva i hela processen och att det var ett bra sätt att få eleverna att skriva, beskriva och förklara, berättar Bobby Svensson.
Microsoft Designer är ett av flera verktyg där du kan beskriva en idé med egna ord så att det genererar AI-bilder att välja bland. ”Testa! Det kan inte bli mer än lite fel, och då är det lätt att ändra i texten. Prova först själv så du kan hjälpa eleverna med vilka begrepp som kan vara bra att använda för att få fram det de eftersöker”, tipsar Bobby Svensson, lärare i fritidshem.
LÄS OCKSÅ:
Åsas frågekort får fart på barnens språk
Så får fritidsläraren skärmtiden att bli meningsfull
Så kan du jobba med källkritik på fritids
Özlem tränar eleverna på att vara journalister
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Vi lärare debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Vi lärare debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Vi lärare debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Vi lärare debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.
Lokalhaveriet Nu känner jag att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen, säger Carina Lindmark Jonsson.
Lokalhaveriet Lokaler som inte är anpassade för fritidshemmets verksamhet kan leda till konflikter och våld. Det visar forskaren Anna-Lena Borg i en ny avhandling
Lokalhaveriet Utan bra verksamheter riskerar vi att barnen går hem från fritids och i förlängningen lockas till gäng på fritiden, säger Pontus Larsson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.
Lokalhaveriet ”Det känns mest som att vi lånar klassrummen på eftermiddagen”, skriver en lärare i fritidshem i Fritidspedagogiks stora enkätundersökning.
Arbetsmiljö Personaltätheten på fritidshemmen i Ale kommun tillhör de sämsta i landet, trots fackets upprepade krav på förbättringar.