Granskning med dystert resultat ger ändå hopp
Ledare Få lärare i fritidshem har tillräckligt med planeringstid för att kunna göra ett bra jobb, visar vår granskning. Den visar också hur bra det kan bli när lärarna får rätt förutsättningar, skriver redaktören Sara Djurberg.
Under de fyra år jag jobbat med journalistik om fritidshemmet har det mest slående varit hur extremt olika förutsättningarna är. Ibland undrar man om det är samma verksamhet. På en del håll ett otroligt genomtänkt arbete med allt från rastaktiviteter till läsning och äventyrspedagogik. På andra skolor lyckas lärarna i fritidshem, om det ens finns flera utbildade, hålla verksamheten flytande trots att det varken finns tid, personal eller vettiga lokaler.
Resultatet är dystert, men förhoppningsvis kan det leda till förändring.
Läroplanens ambitiösa mål verkar här ouppnåeliga. Och just det har vi nu djupdykt i. Många av er läsare har svarat på vår stora enkät om planeringstid. Resultatet är dystert, men förhoppningsvis kan det leda till förändring. För visst är det djupt motsägelsefullt att regeringen vill öppna fritidshemmet för fler, då man ser vilken viktig kompensatorisk roll det har, samtidigt som förutsättningarna på många ställen helt saknas.
Vad det betyder när lärare i fritidshem får tid för planering kan ni också läsa om i senaste numret av Fritidspedagogik. Vi har besökt ett arbetslag i Jokkmokk som arbetar systematiskt med att skapa lekmiljöer som alla kan lockas av, oberoende av kön. Inspirerande läsning.
Traditionsenligt före jul har vi också låtit ett antal fritidshem testa nya brädspel som lockar till både skratt och rörelse. Välkommen!
Läs vårt tema om planeringstid:
Varför är det manliga lärare i fritidshem som syns och hörs?
