Skolverkets prognos för lärare i fritidshem får hård kritik

Hälften av all personal på landets fritidshem är anställda som lärare i fritidshem. Men bara 42 procent av dem är behöriga lärare i fritidshem. Och så många som 14 procent av fritidshemmen saknar helt personal med pedagogisk högskoleexamen.

Men Skolverket skriver i sin prognos över lärarbristen de kommande 15 åren att behovet av lärare i fritidshem kommer att minska med cirka 500 heltidstjänster. Och att antalet nyutexaminerade lärare i fritidshem väntas täcka rekryteringsbehovet.  

– Det här stämmer inte med verkligheten. Vi arbetar för att fler ska komma in i yrket och prognosen ger väldigt konstiga signaler till dem. Det skapar ett misstroende mot Skolverket och deras rapporter, säger Line Isaksson, ledamot i Lärarförbundets styrelse.

"Bristen på lärare i fritidshem kommer att förvärras"

Även SKR ifrågasätter Skolverkets prognos:

– Vi tror inte att behovet av lärare i fritidshem kommer att minska, tvärtom är vi oroliga för att bristen kommer att förvärras. Det behövs åtgärder både på kort och lång sikt för att få fler behöriga lärare i fritidshem, men också för att övrig personal på fritidshemmen ska få annan relevant utbildning, säger Åsa Ernestam, utredare på SKR.

Anledningen till att Skolverket bedömer att lärarbristen totalt sett kommer att minska framöver är att barnkullarna väntas bli mindre. År 2033 kommer antalet barn och unga under 18 år vara 190 000 färre i dag, enligt SCB:s prognos. Från att i den tidigare prognosen från 2019 ha räknat med en brist på 45 000 lärare i grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen år 2035, tror Skolverket nu att bristen ”endast” blir 12 000 lärare.  

Räknar obehöriga som lärare

Men Skolverket utgår samtidigt från att ett stort antal obehöriga lärare (24 000 totalt i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen) kommer att bli behöriga under perioden – och räknar inte in dem i rekryteringsbehovet. Om de obehöriga hade räknats in så hade den förväntade lärarbristen blivit betydligt större.

Det här sättet att räkna får stora konsekvenser för prognosen för fritidshemmen, där andelen obehöriga lärare är hög. Det handlar om cirka 5 700 obehöriga lärare i fritidshem, med eller utan högskoleexamen, som Skolverket räknar som lärare och alltså inte behöver ersättas. 

– Många obehöriga som arbetar i fritidshemmet har en pedagogisk högskoleexamen och rimligen goda möjligheter att komplettera sin utbildning för att bli behöriga. Om man skulle anta att alla behövde ersättas så blir inte det heller realistiskt, säger Filip Nilsson, undervisningsråd på Skolverket.

Är det inte missvisande att säga att behovet av lärare i fritidshem minskar när behörighetsgraden på fritidshemmen är så låg?

– Det totala behovet av lärare kommer att minska till följd av att det beräknas färre barn och unga kommande år, men samtidigt är vi i prognosen tydliga med att behörighetsnivån i fritidshemmen är låg och att det utöver nyutexaminerade lärare också finns ett stort behov av vidareutbildning av befintliga lärare, säger Filip Nilsson.

SKR:s bedömning är dessutom att lärarbristen inom fritidshemmen kan förvärras när en tioårig grundskola införs. I dag arbetar många förskollärare med semestertjänst även på fritidshemmet. Om dessa blir lärare i skolan med ferietjänst riskerar fritidshemmet på sikt att bli av med utbildad personal.

Har kallat till samtal om lärarbristen

SKR har kallat till en ”hearing” om kompetensförsörjningen i fritidshemmen med ett antal myndigheter, lärosäten och organisationer, bland andra Lärarförbundet.

– Det blir ett samtal i syfte att hitta lösningar och strategier, både för att öka tillgången till lärare i fritidshem och annan personal med relevant kompetens, säger Åsa Ernestam på SKR.

Här kan du ladda ner Skolverkets rapport "Lärarprognos 2021"

Lärarbristen de kommande 15 åren, enligt Skolverkets prognos:

LÄS ÄVEN:

SKR: Personalbrist är största problemet

Jaara Åstrand: Satsningen på fritidshemmen behövs

Skolverket spår minskad brist på lärare