Oro för likvärdigheten med nya skolavtalet

Det nya skolavtalet mellan lärarförbunden och Sveriges kommuner och regioner, SKR, innebär bland annat arbetsgivaren ska "säkerställa" att lärarna har tillräckligt med tid till sitt uppdrag. Som Fritidspedagogik skrivit tidigare så anser Line Isaksson, i Lärarförbundets styrelse, att avtalet ger en bättre grund än det tidigare för att förbättra fritidshemslärarnas arbetssituation. 

Fritidspedagogik frågade tre förtroendevalda på Lärarförbundets lokalavdelningar vilken skillnad de tror att Skolavtal 21 kommer att göra. Svaren visar att det finns en oro kring att särskilt mindre lokalavdelningar kommer att ha något att sätta emot arbetsgivaren utan centrala skrivningar om exempelvis planeringstid. 

Kommer avtalet göra skillnad?

Pontus Larsson, lärare i fritidshem, ordförande Lärarförbundet Karlstad:

– Det vet vi inte än. Jag är orolig för likvärdigheten. Det är väldigt olika hur inlyssnande arbetsgivarna är och våra lokalavdelningar, som nu ska förhandla fram lokala avtal, är olika starka och duktiga. Jag tycker att man på central nivå skjutit det här i knäet på oss fackliga lokalt. Jag hoppas att man säkerställer att vi har kunskapen att driva igenom skrivningarna i avtalet. Jag är också orolig för ekonomin efter corona. Risken är att fritidshemmen används som budgetregulatorer och utan centrala skrivningar i avtalet är det svårt för oss att ha något att sätta emot. Hur ska vi säkerställa att lärare i fritidshem får ”erforderlig tid” för uppdraget när kommunerna ska spara? Jag hittar inget att ropa halleluja för i avtalet, men vi ska givetvis göra det bästa vi kan.

Hanna Almcrantz, lärare i fritidshem, styrelseledamot Lärarförbundet Linköping:

– Jag tror att avtalet kan göra skillnad, men jag är orolig för att mycket kommer att hamna hos rektorerna i stället för på kommunnivå. Exempelvis när det gäller att säkerställa att vi har erforderlig tid för uppdraget. Det kan bli helt olika: på min skola kanske sex timmars planeringstid anses rimligt, medan grannskolan har två timmar. I Linköping försöker vi få till ett kommunövergripande avtal som reglerar planeringstiden för fritidshem, förskoleklass och förskola. Men det är ändå bra att skolavtalet inte anger en exakt siffra, så det kan vara öppet för att det kan vara olika i olika kommuner. Det är viktigt att våra kollegor som är behöriga i ämnen får tillräckligt med tid för sina uppdrag både i sitt ämne och i fritidshemmet.

Susanne Malmqvist, lärare i fritidshem, styrelseledamot i Lärarförbundet Göteborg:

– Alla ”ska”-formuleringar i avtalet kan bidra, men då gäller det att varje enskild medlem kan ta det ansvaret och prata med sin chef. Det är synd att man inte fick till centrala skrivningar om barngruppernas storlek, planeringstid och ändamålsenliga lokaler. Jag är väldigt orolig för hur vi lokalt ska kunna driva de här frågorna när vi har så få behöriga lärare i fritidshem. I Göteborg är vi en stor avdelning och har ett lokalt skolutvecklingsavtal som ger oss minst fyra timmars planeringstid för fritidshemmet. Men vi behöver jobba för att få till ett nytt lokalt avtal då förutsättningarna har ändrats. Det är svårare för mindre avdelningar, särskilt eftersom lärare i fritidshem är en liten grupp som konkurrerar med alla andra lärargrupper. Vi hade därför behövt centrala skrivningar om planeringstid.

LÄS ÄVEN

Lärarförbundet: Nya skolavtalet bra för lärare i fritidshem

För lite planeringstid – det här kan du kräva

Fritidsutredning: Begränsa barngrupperna och ge lönelyft

Nej till riktlinjer för fritidshemmets lokaler