Arbetslaget hyllas för sin rastverksamhet

Från vänster: Maria Björklund, lärare i fritidshem, Nevena Ivovic, barnskötare, Ingalill Karlsson, lärare i fritidshem, Kicki Tollebäck, rörelsepedagog och Daniel Cruz Vera, lärare i fritidshem. Foto: Oskar Omne
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Kollegorna på Skärgårds­stads­skolans fritidshem i Österåker månar om att alla ska känna sig lika viktiga oavsett utbildningsbakgrund. Dessutom har de fått pris för sin rastverksamhet.

Hur fungerar det på ert fritidshem?
– Vi är femton anställda på fritidshemmet, varav fyra är utbildade lärare i fritidshem. Övriga är anställda som barnskötare med olika utbildningsbakgrunder och kompetenser. Skolan har två parallellklasser och vi arbetar åldershomogent med fyra avdelningar i årskurs F–3, och en fritidsavdelning för mellanstadiet. Det är viktigt för oss att ge eleverna ett likvärdigt innehåll, även om vi har olika kompetenser i arbetslaget. När jag började på skolan för fyra år sedan var det spretigt och nästan bara barnskötare i arbetslaget. Vi började därför jobba väldigt strukturerat med det centrala innehållet i ett årshjul.

Det är viktigt för oss att ge eleverna ett likvärdigt innehåll, även om vi har olika kompetenser i arbetslaget.

Men den stora förändringen vi gjorde för att få ihop arbetslaget och avdelningarna var att vi började jobba tillsammans med rastverksamheten. Alla på fritids är ute på lunchrasterna med eleverna. Med Gustav Sundhs ”Nyckeln till skolgårdens lärande” som handledning skapade vi olika roller på skolgården, så att det är tydligt vem som gör vad. Rastverksamheten är vår gemensamma arena som vi kan utgå från när vi pratar om pedagogiskt innehåll. Vi fick Österåkers pedagogpris för rastverksamheten. Skolledningen ser att den ökar elevernas engagemang och rörelseglädje. Den gör också vår samverkan med skolan tydlig, berättar Maria Björklund, lärare i fritidshem och arbetslagsledare. 

Hur går ni konkret tillväga för att alla i laget ska känna sig lika viktiga?
– Det kan låta självklart, men när vi har lagmöte och grundplanering är alla på fritidshemmet med, även de som är elevresurser. Vi har också en halv studiedag bara för fritidshemmet en gång per termin då skolan får klara sig själv. Då ordnar vi som är trivselledare olika praktiska moment som vi gör tillsammans. Det är viktigt att skratta och ha roligt ihop! Alla ska ha en uppgift och känna sig delaktiga, oavsett om man är barnskötare eller lärare i fritidshem. Vi har temaveckor fyra gånger om året utifrån läroplanen då vi blandar personal och elever i åldersblandade grupper. Då ansvarar var och en i arbetslaget för att hålla i aktiviteter i sin fritidsgrupp. En viktig del i utvecklingsarbetet är stödet och uppskattningen vi får från skolans rektorer. 

Vilken är största utmaningen med att arbeta i en personalgrupp med brokiga kompetenser?
– Vi som är utbildade har ett stort ansvar för att driva, följa upp och dela med oss av kunskaper, vilket inte alltid är lätt och kräver tydlighet om varför vi gör saker. Vi har ett schema för rastverksamheten så att man vet om man ska vara lekfixare på måndag, exempelvis. Men vi vill ha fler utbildade lärare i fritidshem och håller på att anställa två nya i arbetslaget.

Fotnot: Hela fritidshemmets arbetslag, totalt 15 personer, fick Österåkers pedagogpris 2022 för sin skolgårdsverksamhet. Rastverksamheten får eleverna att känna trygghet, delaktighet och rörelseglädje, samt har minskat konflikterna, enligt motiveringen. 

Tre tips för gott samarbete från Österåker

  1. Arbeta med delaktighet och eget ansvar i arbetslaget och bland elever.
  2. Skapa forum för pedagogiska diskussioner där ni pratar om förhållningssätt och hur ni tänker i olika situationer. Välj ut ett citat, exempelvis ur läroplanen, att utgå från.
  3. Ha roligt tillsammans! Försök hitta tid att göra saker tillsammans.

LÄS ÄVEN

Tinos lekotek är skolans mittpunkt

Så planerar du raster där alla kan vara med

Knepen som får tjejerna att ösa på under rasten