Rektorn: Fritidshemmet viktigt för att hålla barnen borta från gängen

Linnea Lindquist är biträdande rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg och pratade om gängrekryteringen i Morgonstudion.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Fritidshemmet är en skyddsfaktor mot att barn rekryteras till kriminella gäng. Det sa rektor Linnea Lindquist i SVT:s Morgonstudion.
– Jag vill kunna ge fritidshemsplats utan avgift i utsatta områden.

Linnea Lindquist, biträdande rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg, och kriminologen Camilla Salazar Tíaz intervjuades i SVT:s Morgonstudion på torsdagen. Ämnet var tidig gängrekrytering och problemen med att barn redan i lågstadiet lockas in i kriminella sammanhang.

 – Vi är bekymrade över att det i utsatta områden skapas relationer med gängen när barnen är så unga, att det skapas kontaktytor mellan dem och de äldre ungdomarna. Vi behöver störa ut kontaktytorna, sa Linnea Lindquist.

Föräldrarna tackar ofta nej

Linnea Lindquist vill därför se en regeländring så att barn i dessa områden kan gå på fritidshemmet utan att föräldrarna behöver betala för det.

– Jag kan ge fritidshem av särskilda skäl, men föräldrarna tackar ofta nej eftersom det medför en avgift. I de här områdena är det ofta trångbott, och att ”gå hem” betyder inte alltid att barnen går hem. Jag skulle vilja att man i de här områdena kan ge fritidshemsplats av särskilda skäl utan avgift. Då skulle vi kunna behålla eleverna längre på eftermiddagarna.

Då skulle vi kunna behålla eleverna längre på eftermiddagarna.

Även kriminologen Camilla Salazar Tíaz tryckte på skolans och fritidshemmets betydelse.

– Att klara skolan är den viktigaste skyddsfaktorn, likaså att få delta i fritidsaktiviteter på lika villkor som andra och ingå i positiva sammanhang, både på fritidshemmet och i andra fritidsaktiviteter. Det har vi sett jättebra effekter av.

Linnea Lindquist och Camilla Salazar Tíaz efterlyser också ändring av sekretessreglerna så att rektorer och annan skolpersonal får prata med socialtjänst, polis och fältassistenter om enskilda barn utan föräldrarnas samtycke. 

– Barn i den åldern pratar mycket och vi får veta en hel del, men vi får inte föra det vidare i olika samverkansforum utan föräldrarnas samtycke. Vi skulle behöva få prata om speciella elever när det finns en oro. I de flesta fall är det inga problem, men när det blir nej från föräldrarna bör vi ändå få göra det om det finns synnerliga skäl, sa Linnea Lindquist.

”Gör fritids öppet för alla barn”

Dagen innan SVT-inslaget lyfte även DN:s ledarskribent Lisa Magnusson upp fritidshemmet som en lösning på nyrekryteringen till gängen. I en ledare på onsdagen skriver hon:

”Det mest frustrerande av allt – och faktiskt också det mest hoppingivande – är att det finns ett enkelt och billigt sätt att undvika situationer där gangstergrooming uppstår: Gör fritids kostnadsfritt och öppet för alla barn.”

Snart väntas också förslag från en utredning om att ge plats åt fler barn på fritidshemmet. Utredningen ”Utökad rätt till fritidshem?” skulle ha presenterat sina slutsatser den 3 november, men utredaren har nu fått till den 30 november på sig. 

Regeringens särskilda utredare har bland annat tittat på om den utökade rätten till fritidshem främst ska gälla i utsatta områden.

LÄS ÄVEN

Fritidshemmet kan öppnas för fler barn

”Alla barn bör få rätt till en plats på fritidshemmet”

Fritidshemmet glöms bort i valet

Debatt: Besparingarna slår hårt mot fritidshemmen