Lucie engagerar de äldre eleverna i rastboden
Min rastbod Lucie Hoffmanova är mest nöjd med att hon och kollegorna engagerat de äldre barnen att jobba i rastboden. Förklaringen är kanske den alldeles speciella belöning som bodvärdarna får.
”Förut hade vi ingen struktur på våra saker. De var spridda i fritidsförrådet och på andra ställen. Saker förstördes ibland eller lämnades inte tillbaka. Jag ville engagera de äldre eleverna i att sköta utlåningen i den nya rastboden.
Vi gjorde därför en kampanj och satte upp ”jobbannonser” på skolan riktade till elever i årskurs 3-6 som kunde anmäla sig till att bli rastvärdar. Jag var också ute i klasserna och pratade. Min tanke var att de inte bara skulle få ta mer ansvar, de skulle få belöning för sitt jobb också. Det var två saker som de verkligen nappade på: De skulle få gå tidigare från lektionen, vilket höjde statusen för rastvärdarna. Det andra var att en gång i månaden skulle bodvärdarna få fika, som de fick bestämma själva. Första fikat blir kladdkaka och glass.
Eleverna känner sig viktiga och stolta över ansvaret och de sköter utlåningen jättebra. Vi hittade en stor whiteboard-tavla i ett förråd som vi använder för att hålla koll på utlåningen.
Alla saker syns på tavlan med en inplastad lapp med namn och bild. När en elev lånar en basketboll, exempelvis, sätter rastvärdarna elevens namn under saken. Jag är från Tjeckien och kan inte alla nyanser i svenskan, så mina kollegor rättar mig när jag fortfarande säger ”fritidsförrådet”. De förklarar att den är så fin nu att det kallas bod.
Rastboden har gjort enorm skillnad. Eleverna gör fler saker och använder fler redskap och leksaker, som de inte såg förut för att de stod gömda i ett förråd. De vågar testa saker som de inte har hemma. Konflikterna har minskat enormt på rasterna. Eftersom elever sköter utlåningen i boden så kan vi vuxna göra andra saker på skolgården, som att spela fia med knuff med en elev eller lägga plockepinn. Det är väldigt trevligt.”
Berättat för Sara Djurberg
Lucies 4 tips
- Hämta inspiration från andra fritidshem, men anpassa efter din skolas behov.
2. Utgå från det ni har. Vi hittade en gammal whiteboard-tavla i ett förråd som funkar jättebra för att hålla koll på sakerna. - Sträva efter tydlighet. Vår rastbod har som ett mål att vara språkutvecklande. Varje sak på tavlan har en bild och ett namn, för att det ska bli enklare för de yngsta eleverna att förklara vad de vill låna.
- Ge inte upp om du och dina kollegor tänker olika. Lyssna på deras förslag, tillsammans når vi mycket bättre resultat.
- Hitta på en belöning till de äldre eleverna som sköter utlåningen
Lucie Hoffmanova
Ålder: 41.
Skola: Långhundraskolan, Knivsta.
Bor: Uppsala.
Utbildning: Högstadie- och gymnasielärare i historia och modersmål (tjeckiska). ”Det är svårt hitta jobb som historielärare i Uppsala. Just nu trivs jag väldigt bra på fritids.”
På fritiden: Scoutledare i Uppsala, samt tycker om att träna.
Det bästa med att jobba på fritidshem: Skolan ligger på landet och jag tycker att dagarna i skogen med barnen är de bästa.
Mest utlånat i rastboden: Basketbollar.
LÄS ÄVEN
Nicklas digitala lösning fick fart på rasterna
Tinos lekotek är skolans mittpunkt
Gustav Sundh är ny krönikör i Fritidspedagogik
