Språkutveckling, lek och relationer i fokus på Fritidshemmens rikskonferens

Caroline Bötrius, utvecklingsledare i Norrköpings kommun, inledde Fritidshemmens rikskonferens i Stockholm med att prata om språkutvecklande metoder och flerspråkighet i fritidshemmet. Caroline Bötrius har en bakgrund som förskollärare, lärare i svenska och svenska som andra språk, och har arbetat med dessa frågor både i förskolan och i fritidshemmet.

Hon lyfte hur viktigt det är att jobba med språket i alla delar i fritidshemmet: i samtalen, på samlingar och under mellanmålet och genom stöttning i leken. 

– Ibland pratar vi om att vi inte ska störa i leken, men vi kan inte störa – vi kan stötta och finnas där i stället. Pedagogen kan backa lite när leken flyter på, men ändå vara där och hjälpa till att hålla i leken och få den att leva vidare. En del fritidshem har lekare, det kan vara bra att få en frizon och bara fokusera på leken. Lek är så otroligt mycket språk. 

Som sportnörd har hon tjuvlyssnat på fotbollstränare när de coachar och ger barnen feedback på träningar, berättade hon. 

– Det är mycket språkutveckling där, särskilt om man är mer specifik än att säga ”bra jobbat” och i stället säger ”bra att du driver bollen framåt” eller ”bra närkontakt med bollen”. 

Tipsade om sätt att få igång leken

Caroline Bötrius tipsade också om att pröva ”lekens lotteri”, som ett fritidshem gjorde när leken inte tog fart trots att det fanns mängder av material tillgängligt. Pedagogerna skapade stationer med olika material och delade in barnen in i grupper. Sedan fick grupperna leka en stund vid de olika stationerna där pedagogerna var med och lekte och visade vad man kunde göra med materialet, exempelvis plus plus.

– De fick igång jättemycket lek på det viset, som barnen sedan själva byggde vidare på. 

Sist men inte minst är läsning jätteviktigt, framhöll Caroline Bötrius. Att ha ett stort ordförråd och behärska läsningen är det absolut viktigaste för att klara av skolan.

– Det är jätteviktigt att veta att läsning är livsviktigt. Jag är jättejobbig när jag är i fritidshem och frågar, varför läser ni inte? ”Nä, killarna tycker inte att det är kul”, kan svaret bli. 

Men det går, fortsatte Caroline Bötrius, och gav ett exempel på ett fritidshem där fritidshemsläraren gjorde en fotbollsbok med världens tio bästa fotbollsspelare, den fick till slut hela barngruppen att intressera sig för att läsa. 

– Vi måste locka, vi måste kämpa och vara goda förebilder, prata om att vi läst om Zlatan eller Beckham, eller vad det nu kan vara. Det handlar om att skapa meningsfullhet. 

Hon tipsade om att titta in på Pedagog Norrköpings sajt där det finns tre poddavsnitt om fritidshemmet Tamburinens arbete med läsning, och på Skolverket där materialet ”Läslyftet i förskolan” finns. Det kan användas i fritidshemmet också. 

Ta vara på matten i leken

Nästa talare var lektorn Anna Wallin, som skrivit en avhandling om matematik i fritidshemmet. Hon inledde med att beskriva känslan som barn när man inte kan – en känsla som många, såväl barn som vuxna, har inför matematik. Just därför är fritidshemmet en så bra plats att uppleva kravlös och rolig matematik på, menar hon. För matte förekommer vid många tillfällen: när barnen skapar, pärlar, leker affär, spelar spel och bygger kaplatorn. 

– Jag menar inte att man inte ska matte i skolan, men den matten skiljer sig från den som vi kan möjliggöra på fritidshemmet, där den kommer till på ett annat sätt.

Lekinriktad matematik i fritidshemmet kan innebära att ta tillvara matten som skapas i stunden, till exempel genom att tillföra ett moment som får leken att fortsätta. När barnen på ett fritidshem lekte kafé föreslog någon ”Ska vi låtsas att det är löningsvecka?” vilket ledde till att fler matteinslag tillfördes utan att barnen tänkte på det. 

Anna Wallin tipsade också om att jobba med matematisk inspiration. Exempelvis när det är få barn kvar på eftermiddagen kan pedagogen ge en utmaning i form av att bygga ett kaplatorn som är en meter högt. Eller skapa matterfarenheter genom uppdrag som att springa fem varv runt skolgård, hoppa högt tio gånger. 

– Det vi erbjuder på fritidshemmet blir viktigt, materialen och miljöerna, sa Anna Wallin. 

Eleverna fick bestämma genom ”Idébomben”

Efter lunchen tog Johanna Erlén, Årets lärare i fritidshem 2022, verksam vid Talavidskolan i Jönköping plats på scenen och berättade om hur hon arbetar med elevinflytande. Det absolut populäraste inslaget på fritidshemmet förra läsåret bland eleverna var ”Idébomben”, ett väldigt strukturerat arbetssätt för att göra eleverna delaktiga i planeringen och genomförandet av aktiviteter.  

– Inför förra läsårstarten hade vi en spretig barngrupp, där en del var jättebra på att säga vad de tycker om att göra och en del inte sa något alls. Hur skulle vi säkerställa att alla våra elever får vara med och påverka sin tid på fritidshemmet? Vi bestämde att ha som mål att alla fritidselever under året skulle få komma på och vara med och förverkliga en idé. 

Elevernas förslag togs in på en storsamling, i förslagslådan men också genom elevintervjuer för att säkerställa att alla kom med idéer. I uppdraget ingick att eleverna skulle skriva en planering för sin aktivitet, genomföra den med de andra barnen och skriva en utvärdering efteråt. 

– Vi var beredda på att få idéer som vara svåra att genomföra, men bestämde att vi inte skulle säga nej utan tillsammans med eleverna försöka komma på ett sätt att göra det. Men det visade sig att de ville göra sådant vi redan gör, skillnaden var att de fick planera och genomföra det! sa Johanna Erlén.

Eleverna höll i bakning, fritidsgympa, fotboll, klättring, gosedjurssamling, pysselhörna, tv-spel, film och popcorn och kahoot. Och vid avslutande storsamling blev det applåder och diplom. 

– Eleverna var glada över idébomben, som någon sa i utvärderingen: ”det bästa på fritids har varit idébomben för man har fått göra så många olika saker”. Lärdomen för oss var: Backa och låt barnen lösa det!

”Utan relationer havererar allt”

Anna-Carin Bredmar, forskare och lärarutbildare Linnéuniversitet, talade därefter om ”Relationer – glädje och frustation i lärares arbete”. Tillsammans med läraren i fritidshem Johan Lungström har hon skrivit den nya boken ”Fritidshemmets och skolans relationsarbete – grunden för lärandet”. Goda relationer är fundamentet i lärarens arbete, om den basen havererar – då funkar inget, konstaterade Anna-Carin Bredmar.

– Vi har en förkärlek för att mäta saker, vi är i en samhällstrend där det som inte kan bedömas och mätas – det räknas inte! Som motvikt till förpappringen, som Jonna Bornemark pratar om, och mätivern, så måste vi lyfta det mänskliga omätbara, det relationella. 

Anna-Carin Bredmar tog upp de olika delarna som skapar ett gott bemötande: att vara personlig, engagerad i mötet med barnen, att hålla sig uppdaterad om deras intressen, vara nyfiken, skapa gemenskap och känna arbetsglädje – att kunna skratta tillsammans på jobbet. Och vikten av att möta barnen med glada ögon. 

– Blicken är väldigt viktigt. En blick kan vara väldigt upplyftande – och väldigt nedtryckande. Att uppmärksamma seendet och bli sedd är väldigt viktigt. Det dubbla seendet handlar om att kunna inta i den andras perspektiv, hamna i positionen där barnet är. Det är en av lärarens viktigaste förmågor, sa Anna-Carin Bredmar, som också betonade vikten av att få tid till reflektion. 

– Att prata om det med kollegorna och reflektera över det själv. Hur går det till på vårt fritidshem, vad möter ett barn under dag, hur många ögonblick att bli sedd, uppmärksammad och erkänd finns det?

Riskfylld lek och Årets lärare i fritidshem

Sist ut under dagen var Suzanne Axelsson, författare till boken ”Riskfylld lek och undervisning”, som bland annat talade om hur man kan skapa miljöer som är så trygga som nödvändigt i stället för så trygga som möjligt. Du kan läsa våra tidigare intervjuer med Suzanne Axelsson här och här. 

Under dagen, som arrangerades av Lärarfortbildning, presenterades också Årets lärare i fritidshem. Sveriges Lärares förbundsordförande Åsa Fahlén delade ut priset till Hadar Nordin, som arbetar på Kastellskolan i Härnösand. 

LÄS OCKSÅ

Överdrivet säkerhetstänk begränsar leken

Johanna Erlén låter gosedjuren sköta snacket

Så kan fritidshemmet väcka intresse för matematik

”Barn behöver få möjlighet att övervinna sina rädslor”