Här får alla fritidslärare skräddarsydd fortbildning

LÄSTIPS: Lärare i fritidshem dömer ut sin fortbildning

– Fantastiskt att utbildningen kunde äga rum i våra lokaler och att alla i personalen kunde vara med, säger läraren i fritidshem Emelie Lanqvist på Kungshögsskolan.

Ljungby tillhör de kommuner i landet som gjort allra mest för att vässa kvaliteten på sina fritidshem. Kommunen har under hela 2000-talet haft en aktiv utvecklingsgrupp för fritidshem. 

Genom åren har personal fått fortbildning av olika slag, men under det gångna läsåret togs ett nytt steg: föreläsaren Annelie Karlsson, med stor kunskap om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, anlitades för att under ett helt läsår observera arbetet på fritidshemmen och ge personalen återkoppling.

– Jag besökte 20 avdelningar på 11 skolor, från den minsta skolan med 27 elever till den största med 600. Våra uppföljande möten var väldigt spännande, det fanns så mycket att prata om och jag fick en enormt positiv respons.

Vad sa personalen till dig efter dina genomgångar?

– Den övergripande känslan var att äntligen bli sedda: ”Tänk, någon kommer till vår verksamhet och kan hjälpa oss att bli bättre.”

Tidigare hade delar av personalen åkt på konferenser eller deltagit i workshops, nu hade man för första gången genomfört en omfattande utbildning där all personal kunde delta. Emelie Lanqvist, som också sitter i kommunens utvecklingsgrupp, är nöjd med hela upplägget:

– Genom att vi året innan hade fått lyssna på Annelie och flera andra externa föreläsare var vi mer förberedda på att ta till oss de förbättringsmöjligheter som hon föreslog.

Exempel på förbättringar som ni gjort till följd av fortbildningen?

– Vi hade haft utmaningar med att skapa en lugn arbetsmiljö för alla barn i samband med vår skapande verkstad. Barn som har svårt att koncentrera sig kunde bli oroliga. Då fick Annelie oss att inse att vi måste byta lokal för verkstaden, bort från en öppen yta till ett annat rum med färre störningar. 

Annelie fick oss att inse att vi måste byta lokal för verkstaden, bort från en öppen yta till ett rum med färre störningar. 

Läraren i fritidshem Karin Källerholm på Astradskolan, som också deltar i vårt digitala samtal, lyfter en detalj som de ändrat på efter Annelies genomgångar. Men det är en viktig detalj:

– När vi ger bildstöd ska vi börja använda lamineringsplast med matt yta, eftersom den blanka innebär för mycket intryck. En liten sak, som kan göra stor skillnad för vissa barn.

Fritidslärarnas eget förslag 

Hon sitter också i utvecklingsgruppen och är tacksam för att personalen på fritidshemmen i Ljungby får så stort inflytande över vilken typ av fortbildning som de behöver. Det var lärarnas egna förslag att få tips från experter utifrån just ett specialpedagogiskt perspektiv. 

Emelie Lanqvist påminner sina kollegor runtom i landet att ligga på och tjata för att fritidshemmen inte ska glömmas bort:

– I och med att fritidshemmet inte är en obligatorisk skolform är det lätt att spara in på oss.

Annelie Karlsson nämner ytterligare en orsak till att fortbildningen på fritidshemmen ofta är eftersatt:

– Att ni är så få utbildade lärare där kan göra att skolledningen inte anser att det är så många som behöver fortbildas. Men det är feltänkt! Fortbildning är ju ännu viktigare på en arbetsplats där många saknar rätt utbildning.

Fann du någon återkommande förbättringspotential under dina besök?

– Jag tror att man kan tänka lite annorlunda kring samlingar, i synnerhet när det bara handlar om att pricka av barnen. Det finns en risk att samlingar innebär otålig väntan och förväntningar på att barn ska kunna sitta stilla tätt ihop. 

Hon tycker också att man kan tänka nytt kring mellanmålen så att fler barn får lyckas: 

– Det kan vara svårt att komma på vad man ska prata om med sina bordskompisar, vissa blir helt tysta, andra högljudda. Då kan det vara bra att ta fram samtalskort, lösa gåtor eller introducera någon annan lustfylld uppgift.

Ville ha råd om utåtagerande barn

Många i personalen beskrev för Annelie Karlsson hur de inte räcker till när barn blir utagerande och bad om råd.

– Det är viktigt att inte komma med högljudda tillrättavisningar när ett barn blir upprört, då blir det bara värre. Ett upprört barn kan inte ta till sig tillsägelsen utan blir i stället bara mer utagerande. När barnet återfått sitt lugn kan en vuxen ensam prata med barnet om vad som hände.

Emelie Lanqvist och Karin Källerholm konstaterar att dessa två år av föreläsningar, gruppsamtal och handledning gett enormt mycket. Och att de förbättrade arbetssätten inte bara gynnar elever med NPF-problematik utan alla elever.

LÄS OCKSÅ

Lärare i fritidshem dömer ut sin fortbildning

9 av 10 lärare sågar fortbildningen i skolan

Efter vår artikel – lärare i fritidshem i stort upprop

Fritidshemmet som ger plats för riskfyllda lekar