
Lärande i förskoleklass ska göras med fantasi och kreativitet. Här får Kajsa får lära sig att skriva bokstaven B. Foto: Malin Grönborg
Förskoleklass i förändring
Efter 17 år som lärare i fritidshem bytte Pia Kollberg bana och började undervisa i förskoleklass. För att få rätt kompetens håller hon nu på att vidareutbilda sig.
– Jag älskar mitt jobb. Det är den perfekta blandningen mellan lek och undervisning, säger hon.
B – ett streck och två magar. Det kan vara en krånglig bokstav att lära sig när man är sex år. Pia Kollberg visar på tavlan hur den ska skrivas. Hon undervisar barnen i förskoleklass på Böleängsskolan i Umeå. Här har Pia jobbat i tre år, men har mycket längre erfarenhet än så.
– Jag har arbetat inom skolan i 20 år och är utbildad lärare i fritidshem, men jag älskar att jobba i förskoleklass. Det är den perfekta blandningen mellan lek och undervisning, säger hon.
Pia upplever att förskoleklassen ”skolifieras” allt mer, exempelvis är det numera obligatoriskt att alla barns kunskaper inom matematik och svenska ska kartläggas. Då känner hon också att hon vill höja sin egen kompetens.
För att få rätt behörighet tog hon tjänstledigt under förra läsåret för att studera läs- och skrivinlärning. Plugget kombinerade hon med ett äventyr när hon och familjen bytte vardagen i Umeå mot ett år på Malta.
– Min man kunde arbeta därifrån och jag studerade på distans via Mittuniversitetet.
Pia Kollberg har nu skickat in sina intyg för validering och har redan fått veta att hon tack vare sin gamla fritidspedagogutbildning har möjlighet att undervisa i flera ämnen upp till årskurs sju.
Hon säger att det pågår en diskussion i sociala medier bland lärare i förskoleklass som känner sig oroliga för att mista sin behörighet om grundskolan blir tioårig och F görs om till 1.
– Jag läser vidare för att jag vill känna att jag har rätt kompetens där jag är. Det är egentligen bara för min egen känsla – att veta att jag är kompetent på mitt jobb och få en licens. Jag har hittat mitt drömjobb och vill verkligen vara kvar i förskoleklass. Därför har jag även sökt VAL (vidareutbildning av lärare) till våren så att jag blir färdig F-3-lärare. Kommer det sedan ett krav på att alla ska ha den kompetensen så känns det lugnt för mig, säger Pia Kollberg.
Lärande i förskoleklass ska göras med fantasi och kreativitet. Här får Kajsa får lära sig att skriva bokstaven B. Foto: Malin Grönborg
Hon menar att det finns både för- och nackdelar med regeringens utredning att göra grundskolan tioårig.
– För oss lärare i förskoleklass är det bra, för nu ser vår verksamhet väldigt olika ut i olika kommuner. Med en tioårig grundskola blir det mer lika för alla. Samtidigt har jag en rädsla för att förskoleklassen ska blir för skollik. Många barn kanske inte klarar det. Sexåringar i dag får en mjukare start in i skolan.
Hennes många år på fritids har gett mycket erfarenhet som hon har användning för även i förskoleklass. Framför allt handlar det om lekfullhet och praktiska övningar.
– Jag har en grej jag kallar för ”lata fröken”. Då sätter jag mig på en stol och dricker kaffe och säger att jag är trött och inte orkar baka som vi planerat, utan de får baka själva. På ett lekfullt och kreativt sätt får de öva på att använda decilitermått och matskedar. Sedan har vi chokladbollsfika. Jag älskar verkligen den blandningen av lek och undervisning.
Det hon vill att sexåringarna ska få med sig från sitt år i förskoleklass är att kunna lyssna på varandra, räcka upp handen när de vill säga något och titta på den som pratar.
– Det är rätt grundläggande saker. Barn i dag kan så mycket, men förskoleklass handlar även om att fånga upp dem som behöver extra stöd. Det är också viktigt för oss att få ihop gruppen så att de är trygga med varandra.
För att bli behörig att undervisa i förskoleklassen behöver du något av följande:
Källa: Skolverket
LÄS ÄVEN
De ska ta f-klassen till högre höjder
Fackets krav när grundskolan kan bli tioårig
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.