Fritidslärarna vässar sitt språkutvecklande arbete med forskare

Ann S Pihlgren, forskningsledare för Ignite Research Institute, ska hjälpa fritidshemmen i Nacka att förbättra sitt språkutvecklande arbete.
Foto: Getty Images

Ann S. Pihlgren har observerat fritidshemmens språkutvecklande arbete, vilket ska utmynna i ett metodstöd till lärare i fritidshem i landet.

Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
– Viktigt är att personalen vet vilka begrepp som behöver övas och vilka böcker som passar, säger forskningsledaren Ann S. Pihlgren.
Även regeringen har nyligen aviserat om en satsning för att stärka läsningen på fritidshem.

Hur främjas elevernas språkliga utveckling på fritidshemmen och hur kan man få fler barn att vilja gå på fritidshem? Det är frågor som Nacka kommun utreder i höst.

En studie om språkutveckling genomförs av forskningsledaren Ann S. Pihlgren, som nu har observerat arbetet på sex fritidshem. Observationerna ska leda till en forskningsrapport och ett metodstöd för lärare i fritidshem och övrig personal.

– De sex fritidshemmen som valts ut är olika varandra när det gäller storlek, sociokulturella områden och andel utbildade lärare i fritidshem, säger Ann S. Pihlgren, forskningsledare för Ignite Research Institute.

”Inte fler lektoner i skolbänken”

Ska man motivera föräldrar att välja fritidshem för barnen så behöver kvaliteten vara god och arbetet med språkutveckling kan vara en del som lockar, menar hon.

– För barnen på fritids handlar det inte om fler lektioner i skolbänken utan att utveckla språket när man är med och bestämmer om verksamheten eller olika teman. Sådana delar tror jag lockar barnen. Många gånger är det de äldre barnen i trean som väljer att sluta.

Ett sätt att locka dem kan vara genom olika äventyr om de till exempel har tröttnat på rollekar.

På ett medvetet sätt kan personalen utveckla begrepp och språk i aktiviteterna, tipsar Ann S. Pihlgren.

– Viktigt är att personalen vet hur man arbetar med språkutveckling, vilka begrepp som behöver övas och vilka böcker som passar.

Hon har sett en del goda exempel i Nacka och i andra kommuner. Ett är att mellanmålet används som högläsningsstund.

– En pedagog läste för 150 barn och det var tyst. Alla var jätteintresserade.

Personalens utbildningsnivå avgörande

Utbildad personal är en faktor som ger ökade möjligheter att arbeta med språkutveckling, betonar Ann S. Pihlgren.

– Som utbildad har man ofta lättare att se vad det behövs för åtgärder för att utveckla språket. Tidigare undersökningar, som jag har gjort, visar att det finns en korrelation mellan utbildad personal och kvaliteten på undervisningen.

Carina Legerius, enhetschef för utbildningsenheten i Nacka kommun, hoppas att studien om språkutveckling kan inspirera och bidra med kunskap till alla fritidshem.

Carina Legerius.

– Fritidshemmen har potential att arbeta med frågor om barns språk. Metodmaterialet kan användas av alla kommunala och fristående skolor. Vi har gjort ett liknande arbete för förskolan som har varit uppskattat, säger Carina Legerius.

Regeringen avsätter medel

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen språkinsatser för barn och personal i förskola, skola, fritidshem och äldreomsorg. Totalt handlar det om nära 200 miljoner kronor för att lägga om integrationspolitiken. Så här står det om den del som berör fritidshemmen:

”Medel avsätts för att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och höja elevers kunskaper i det svenska språket, med särskilt fokus på elever med utländsk bakgrund. Satsningen skulle exempelvis kunna innebära stödmaterial eller utbildningsinsatser för fritidshemmets personal.”

Carina Legerius menar att det ligger i linje med arbetet i Nacka.

– Jag har bara sett en del om vad regeringens förslag kommer att innebära, men det är positivt att språkutveckling på fritidshemmen lyfts fram.

Var fjärde väljer bort fritidshemmet

På de flesta skolorna i Nacka går nästan alla elever från förskoleklass till årskurs 3 på fritidshem. Men andelen varierar och på fem skolor går var fjärde elev inte på fritidshem.

– På några skolor med fler elever med utländska bakgrund är andelen på fritidshem lite lägre. Det kan finnas flera förklaringar till att en del familjer väljer bort fritidshem. En del kan tycka att avgiften är för hög, andra kanske inte känner till nyttan med fritidshem. Så det är viktigt att visa på värdet av att gå på fritidshemmen. Satsningen på språkutveckling är en del i detta.

LÄS OCKSÅ:

Samtalen som får barnen att utveckla sitt språk

Larmet: Varannan lärare i fritidshem dömer ut lokalerna

Fritidslärarna vann striden för egna lokaler

Språkutveckling genom ögonblickets pedagogik