Fritidshemmets roll för elevers skolresultat granskas
I ett stort forskningsprojekt ska fritidshemmens kompensatoriska uppdrag undersökas. docenten Helena Ackesjö är forskningsledare.
Forskning
Nu ska fritidshemmens betydelse för elevers lärande undersökas i ett nytt FoU-program.
– Vi är särskilt intresserade av hur lokala förutsättningar på olika skolor påverkar fritidshemmens verksamhet, säger forskningsledaren Helena Ackesjö.
Drygt 200 lärare, rektorer och annan personal knuten till fritidshem deltar i ett treårigt forsknings- och utvecklingsprogram (FoU) om hur fritidshemmen kan bidra till elevers måluppfyllelse i skolan. Bakom programmet står det fristående forskningsinstitut Ifous.
– Det finns fritidshem som inte har egna lokaler och det finns de som inte har utbildade pedagoger. Det här gör något med verksamheten, säger Helena Ackesjö, docent i pedagogik vid Linnéuniversitet och ansvarig för forskningsdelen i programmet.
Linnéuniversitetet har tidigare samarbetat med Ifous i ett liknande program som avslutades förra året. Det hade fokus på hur undervisningen på fritids kan gå till.
– Då började vi också titta på vad som krävs för att barn ska lyckas i skolan. Mycket handlar om mjuka förmågor, att få dem att känna en tydlig lärandeidentitet och att ge dem ett sammanhang. Självförtroende och motivation är också viktigt.
Ska titta på hur lärarna kompletterar varandra
De här tankarna är även utgångspunkt i det nya FoU-programmet.
– Nu ska vi ta reda på hur vi kan utveckla fritidshemmens verksamhet så att den bidrar till barns totala växande och lärande, säger Helena Ackesjö, som också är lärarutbildare och utbildad fritidspedagog. Hon har tidigare även arbetat som lärare i förskoleklass.
Fritidshemmens pedagogiska uppdrag förtydligades i 2016 års reviderade läroplan, men fortfarande saknas kunskap om fritidshemmets möjlighet att bidra till elevers skolresultat. Vad går de elever miste om som inte går på fritids?
För att täppa till den kunskapsluckan ska forskarna nu titta på hur personal i skolan och på fritidshemmet kan komplettera varandra utifrån olika kompetens och förmåga. De ska också undersöka hur fritidshemmens verksamhet kan komplettera skolans verksamhet och hur fritids kan samverka med föreningsliv och kulturliv.
– Vad de lokala förutsättningarna på olika skolor gör med fritidshemmens verksamhet och med fritids möjlighet att kompensera för att utjämna barns livsomständigheter är vi särskilt intresserade av, säger Helena Ackesjö.
Bättre resultat för dem som går på fritids
Att med säkerhet kunna slå fast hur mycket fritidshemmen bidrar till lärandet är svårt, understryker hon.
– För några år sedan samlade vi in statistik från huvudmän för att se om det skulle kunna finnas några samband mellan elevernas meritvärden i årskurs nio och hur länge barnen varit inskrivna på fritidshem. Det gör det, men vad orsakerna till sambandet beror på kan vi inte slå fast.
Sex forskare från Linnéuniversitet medverkar för närvarande i FoU-programmet, som startade för ett par veckor sedan och kommer att pågå till 2026.
– Det som är unikt i den här typen av program är att vi både förväntas visa forskningsresultat och bidra till att det sker utveckling på hemmaplan. Båda benen är lika viktiga, säger Helena Ackesjö.
LÄS OCKSÅ:
Djurberg: De ska undersöka fritidshemmets betydelse för skolresultaten
Egna lokaler viktigt för kvaliteten
För stora barngrupper på fritidshemmen – kräver lag om maxtak
Forskare: Diskutera värdegrunden mer
