Forskaren: Så viktiga är lärmiljöerna för barnens lek

Tillgången till lokaler påverkar pedagogiken
Christina Grewell undersökte fyra fritidshem med olika tillgång till lokaler och lärmiljöer, och fann att skillnaderna påverkade undervisningen på ett påtagligt sätt. Lokaler ska skapa förutsättningar för lärande, vara dess tjänare – men i stället får man anpassa pedagogiken till lokalerna. Hon menar att fritidshemmet egentligen har större behov än skolan av egna flexibla ytor eftersom det har en sådan mångfald av aktiviteter.

– Flera av lärarna kände att de bara ”lånade” lokalerna, att det inte var deras egna och där de inte fullt ut kunde utveckla sin pedagogik.

Rummens utformning styr elevernas samspel
Fritidshemmets fysiska miljö påverkar hur elever interagerar och organiserar sin tid. I fritidshem med begränsade utrymmen och delade lokaler beskriver elever och personal hemvisten som ”förskoleklassens rum” . Bristen på avskildhet gör att elever söker alternativa utrymmen, såsom under bord, på toaletter eller i skolklassrum, inte minst för att få lugn och ro.

– En 6-årig elev berättade att när de ville leka mamma-pappa-barn så vågade de inte, eftersom de var rädda för att barnen i tvåan i samma rum skulle reta dem.

Egna lokaler skapar planeringsmöjligheter
I fritidshem där elever har tillgång till stabila och flexibla miljöer upplever de en större känsla av kontroll och att de ”äger” lokalerna – och kan planera aktiviteter där. Stundtals har fritidshemmen ändamålsenliga lokaler, men så ändras det från ett läsår till nästa. Det krävs stabilitet för att utveckling ska ske, och att byta miljöer ofta och hitta nya organisatoriska lösningar tar mycket energi.

– Många elever berättar hur bra det är när de kan lämna material framme inför nästa dag.

Brist på material begränsar eleverna
Tillgången till material är avgörande för elevernas möjligheter till kreativitet och självständighet. I fritidshem med varierat material kan elever själva initiera aktiviteter och skapa långsiktiga projekt. Om utbudet däremot är begränsat måste eleverna ofta vänta eller dela resurser, vilket skapar frustration och minskar deras handlingsutrymme.

– Det händer att elever omdefinierar material genom att exempelvis använda kaplastavar som låtsasmat i kiosklek. Personalen tar ofta med eget material hemifrån som kompensation.