Forskaren: Så kan barnen få bestämma mer i fritidshemmet

Helene Elvstrand är verksam vid Linköpings universitet och var talare vid en konferens i Stockholm den 26 oktober, anordnad av Utbildning Norr med temat ”Fritidspedagogisk undervisning”.
Hon framkallade många nickningar och instämmanden från hundratalet i publiken när hon beskrev den svåra balansen mellan att både arbeta med det centrala innehållet och samtidigt se till att barnen känner sig delaktiga:
– Det handlar inte bara om att ge barnen som grupp ett inflytande, det handlar om att ge alla barn möjlighet till inflytande och delaktighet.

Ser ofta ensamma barn på fritids

I över tio år har hon forskat om delaktighet både i fritidshem och förskola och har intervjuat mängder av lärare och barn. Vad betyder egentligen fritids för barnen? Hon refererar svaret från en 6-åring: ”Fritids är bäst för där kan man leka och ha kompisar”.

Men ögonblicket efter låter hon skärmen bakom scenen lysas upp av ett mer smärtsamt citat från en annan 6-åring: ”Jag vill inte vakna på morgonen för jag vet inte vem jag ska vara med”.

En forskarkollega har kallat dem ”vandrare” eftersom de sällan stannar upp och ens försöker ta kontakt med andra barn.

– I min forskning har jag studerat många fritidshem och har ofta sett elever som inte har någon att prata med, som vandrar runt ensamma. De är kända inom forskningen, en dansk kollega har kallat dem ”vandrare” eftersom de sällan stannar upp och ens försöker ta kontakt med andra barn.

Hon tittar ut över publiken och slår an en förstående ton:
– Jag vet, ni har ofta orimligt stora elevgrupper, ni har bristfälliga lokaler, ni har ont om planeringstid. Det är svårt att hinna engagera sig i alla elever.

Hur vill fritidshemslärare själva beskriva begreppet delaktighet? Det varierar kraftigt, menar Helene Elvstrand, som berättar om svaren hon fick från lärarna i ett och samma arbetslag:
– En tänkte i första hand på deras fritidshemsråd, en annan tyckte att det handlar om att barnen själva ska få avgöra vad de vill göra och en tredje lyfte betydelsen av att låta dem ta eget ansvar som att duka eller plocka undan.

Handlar om barns rättigheter

Hennes forskning har lett fram henne till att delaktighet kan delas upp i en ”social” och en ”politisk” del. Den sociala delaktigheten utgår från målsättningen ”att få vara med”, att ingen ska hamna utanför. Den politiska delaktigheten har mottot ”att få göra sin röst hörd”.
– Det rör sig om barns grundläggande rättigheter utifrån FN:s barnkonvention. Och då tänker jag inte bara på formella strukturer som fritidshemsråd, utan också på olika informella sammanhang.
Återigen gäller det att se till alla barn: Vilka är bäst på att förhandla? Eller på att ”inflytelseförhandla”, som hon också kallar det.
– Ja, det är sällan barnen med sämre kunskaper i svenska eller med funktionsnedsättningar. Sånt är viktigt att tänka på.
Helene Elvstrand understryker att den politiska och den sociala delaktigheten hänger ihop.
– Om du har kompisar, om du har en stark social position i gruppen, då får du din röst hörd. Om du är utanför, då blir du inte lyssnad på.

Lyssna på barnen om skärmtiden

Mot slutet av föredraget kommer hon in på områden där man kan fundera på om barnen skulle kunna få mer inflytande.
– En viktig anledning till att många barn slutar att komma till fritids i trean är att de inte får använda sina mobiler där. Jag studerade en skola där de fick tillåtelse att ha dem – efter 16.30 på tisdagar. Det blev ingen succé.

Hon möts av skratt från publiken och efteråt frågar jag henne om var hon själv tycker att gränsen går för barnens inflytande vad gäller användning av digitala verktyg.
– Jag tror att vi även här måste lyssna mer på barnen. Jag förstår invändningen, det blir mycket skärmar på fritiden. Men det vanliga är inte att de vill sitta ensamma vid sina skärmar, det vanliga är att de vill göra saker tillsammans. Fritidshemslärare kan hjälpa dem att vidga repertoaren.

På Skolverkets hemsida finns en översikt med den senaste forskningen om hur du kan tillvarata elevernas intressen i fritidshemmet. 

LÄS OCKSÅ

”Jag har ingen att leka med”

Lärare vill väl – men riskerar att förstärka mobbning

Så behåller vi de äldre barnen på fritids

Forskaren om fritidshemmets vägskäl: Barnen vill inte ha mer skola