Elevers egna initiativ viktiga i fritidshemmets teknikundervisning

I skolan är det ett eget ämne – men teknik ingår också i fritidshemmets undervisning. Vad blir skillnaden? I skolan är fokus på elevernas uppnådda kunskaper, i fritidshemmet står själva arbetsprocessen i centrum, menar forskaren Magnus Jansson.

1 I planerade och lärarstyrda aktiviteter

Magnus Jansson.

Hur teknik i fritidshemmet ska definieras är inte självklart. Magnus Jansson väljer en bred definition: allt från hantverk till programmering. En planerad aktivitet kan vara att ta med såg och snöre ut i skogen för att bygga en koja. Pedagogen finns där som stöd, men det är eleven som försöker lösa problemen som dyker upp. Efteråt frågar läraren: Hur gick det? Vad blev fel? Hur kom vi vidare? Det får inte bli en tyst kunskap, eleven ska förklara hela processen för att lära sig till nästa gång. 

2. I elevinitierade aktiviteter

Risken med planerade aktiviteter är att vissa elever inte är intresserade. Därför är det viktigt att också uppmuntra elevinitierade aktiviteter. Magnus Jansson exemplifierar med Lisa som tar fram materialet Clics junior och bygger en blå gris på hjul. Hon prövar sig fram, sätter på fel hjul, grisen haltar, hon byter och bygger om – allt med pedagogens lyssnande öra intill. I sina fältstudier märker han att tillgången till material och lokaler skiljer sig kraftigt åt mellan fritidshemmen, vilket hämmar elevernas möjligheter att ta egna initiativ. 

3. I spontana aktiviteter 

Enligt Skolverket kan fritidshemmets teknikundervisning exempelvis innebära att ”elever prövar egna idéer och löser problem”. Det kan ske också utan befintliga material och verktyg. Magnus Jansson såg bland annat hur några flickor fick en idé då de såg hur regnet öste ner utanför fönstren och bildade rännilar på gården. De bestämde sig för att leda vattnet på nya vägar, bland annat med hjälp av sparad plast från en medhavd smörgås. Här finns något av fritidspedagogikens kärna: fånga upp elevens spontana initiativ och finn lärandet i leken.

4. I den digitala världen

I läroplanen står att ”alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik”. Det öppnar för lärande på fritidspedagogiskt vis. Några barn i studien styrde sina framtagna avatarer via programmering, men så plötsligt bestämde de sig för att göra en film av avatarerna och lade in den i datorns filmprogram. I skolans teknikundervisning hade det blivit ett problematiskt sidospår från uppgiften att lära sig programmering, på fritidshemmet är det tvärtom en smart väg till informellt lärande utifrån barnens intressen.

Om forskaren

Magnus Jansson är knuten till Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Nyligen publicerade han studien ”Vardagliga teknikaktiviteter i fritidshem: organisation, didaktik och görande”. Han utbildar lärare i fritidshem och har själv arbetat som fritidspedagog.

LÄS ÄVEN:

Så kan fritidslärare ta vara på leken i undervisningen

Forskaren om fritidshemmets vägskäl: ”Eleverna vill inte ha mer skola”

Studie: Lärare i fritidshem undervisar genom lek

Fyra av tio valde bort fritidshemmet efter examen