Barnen vill inte bara ha ”fri lek” på fritidshemmet
Helena Ackesjö, Marina Wernholm och Mergim Krasniqi har tagit reda på vad barn uppskattar med fritidshemmet. Forskarna är verksamma vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
Forskning Vill barnen mest ha ”fri lek” på fritidshemmet? Eller vill de att vuxna styr upp verksamheten? De vill ha både och, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn. Så här kan man hitta balansen mellan fritt och styrt, enligt forskarna.
1. Engagerad personal som inspirerar till nya upptäckter
Många tror att barn föredrar att leka fritt om de själva får bestämma. Men riktigt så enkelt är det inte, konstaterar Helena Ackesjö, en av de tre forskarna. Som ett av barnen uttryckte det: ”Jag gillar alla roliga aktiviteter som de vuxna sätter i gång … och att det finns olika aktiviteter så att man har lite allt möjligt att göra.”
– Därför är det så viktigt att där finns personal som inspirerar barnen och motiverar dem till nya upptäckter. Sedan kan barnen välja om de vill delta eller inte. Det är möjligheten att kunna välja mellan fri och styrd aktivitet som är det centrala.
2. Ändamålsenliga lokaler
När barnen ska beskriva fritidshemmet berättar de främst om aktiviteter utomhus – sällan om inomhuslokalerna. Av ett enkelt skäl: Lokalerna är sällan anpassade för fritidsaktiviteter. ”Vi vill få rum som bara är rum för fritids”, sa en elev. När fritidshemmet saknar en egen plats påverkas även dess identitet. Och barnens önskan att vara där.
– Vill man att fritidshemmet bara ska handla om barnpassning? Eller har man någon idé om att barn ska kunna utvecklas och trivas där? Då måste man ha lokaler som signalerar det. Barnen själva efterlyser exempelvis lekrum och datorrum.
3. Fokusera även på de äldre barnens behov
De 43 barn som intervjuats gick på två olika skolor och var 6–10 år gamla. Några av de äldsta sa att de ”vill ha en egen gård med bara 4:or och 5:or, egna vuxna och egna lokaler. Att vara med småbarnen är inte kul”. De saknade också åldersanpassat material. Och flera av dem, i alla åldrar, klagade på kvaliteten på materialet, ”fotbollsmålen är så trasiga och sandleksakerna är sönder”.
– Vill man göra verksamheten attraktiv måste man både erbjuda åldersanpassat material och se till att materialet är helt och funktionellt. Och att det är tillgängligt för barnen.
4. Ta reda på vad barnen själva vill
Att emellanåt fråga barnen är en sak, att verkligen ta reda på vad de vill är en annan. Lärarna som medverkade i studien blev förvånade över hur mycket barnen visade sig uppskatta den uppstyrda delen. ”På torsdagar hade vi alltid ’eget val’ och då hade man inget att göra, då är det roligare att ni sätter i gång lekar”, sa en elev. Eleverna vill vara med och påverka och de vill ha ett smörgåsbord av olika val.
– Det kan ju vara så att barnen verkligen vill sitta och måla, men det kan också vara så att barnen väljer att måla bara för att de inte erbjuds något annat att göra.
LÄS OCKSÅ:
Så kan fritidslärare ta vara på leken i undervisningen
Forskaren: Så kan fritidslärarna hitta balansen mellan styrt och fritt
Överdrivet säkerhetstänk begränsar leken
Om forskarna
Helena Ackesjö, Marina Wernholm och Mergim Krasniqi är verksamma vid Linnéuniversitetet i Kalmar. I den här studien samarbetade de med lärare i fritidshem på två skolor i Kalmar i ett så kallat ULF-projekt (en samverkansmodell mellan akademi och skola). Intervjuerna med elever gjorde lärarna själva.