
Johanna Jansson ger råd när Chanel, Vera och Stina jobbar med skoltidningen.
Mellanstadieeleverna på Byleskolan i Täby har 45 minuter skärmtid en gång i veckan. Det blir en social stund, berättar läraren i fritidshem Johanna Jansson.
Skärmtid
Eleverna på fritidshemmet i Byleskolan spelar spel, kollar på filmklipp och gör tidning tillsammans.
– Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Saga Hjälte visar bilder på hundar i sin mobil. Några är från Google och andra är hennes privata bilder.
– Det här är min hund Bide, säger hon till sin kompis Isabel Wollard som kollar på filmer om bakning i sin mobil.
Det är släckt i rummet så att alla barn på fritidshemmet i Byleskolan i Täby ska kunna se bra på skärmarna från sina mobiler, skolans ipads eller datorer. Det är dags för veckans skärmtid. Ett 40-tal barn är samlade och de flesta är med på spelet ”Gartic Phone” som leds av barnskötaren Pelle Sundqvist. Barnen ska rita och skriva vad olika figurer föreställer. Det är en digital gissningslek där slutresultatet kan bli långt ifrån det som menades från början.
Johanna Jansson, som är lärare i fritidshem och bildlärare, sitter vid en av bänkarna och hjälper några elever som i stället väljer att jobba med skoltidningen som görs via Google Drive.
Johanna Jansson ger råd när Chanel, Vera och Stina jobbar med skoltidningen.
Hon berättar att tisdagarnas skärmtid är populär och att alla som vill vara med sitter i samma rum. Det är mest fyror och femmor och några sexor av de drygt hundra inskrivna barnen som brukar vara med.
– De trivs med att sitta tillsammans och på tisdagarna är det nog fler barn kvar än andra dagar. Vi var oroliga för att de bara skulle sitta i sin egen vrå med sin mobil, men vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter med sina mobiler. De visar filmer och bilder för varandra eller spelar tillsammans. Det har verkligen blivit ett socialt samspel.
Populära aktiviteter är Roblox, att göra filmer med stop motion med hjälp av lerfigurer, frågesport i Kahoot, titta på filmer på Youtube eller Tiktok. De flesta använder sin mobil och några lånar ipads.
De som gör frågor i Kahoot ordnar några dagar senare frågesport för alla.
– Det blir en rolig, elevstyrd aktivitet. Frågorna kan handla om personalen på fritidshemmet, om dem själva eller om olika djur.
I Gartic Phone ritar eleverna av varandra – och läraren Johanna.
Det finns tydliga restriktioner under skärmtiden. På ett bord ligger ett stort ark med reglerna. Eleverna får inte fota eller filma om de inte använder stop motion. De får inte skriva i chattar eller sms. De får inte spela krigsspel och de ska använda hörlurar om de lyssnar på något.
– Det här fungerar bra. Om någon bryter mot reglerna så blir de avstängda från skärmtiden, men det har aldrig hänt. Vi vill så klart inte att de ska skriva otrevliga saker till varandra så därför får de inte chatta.
Tiden för skärmar är 45 minuter varje tisdag. Vissa tycker att det är för lite tid till att använda sin mobil eller andra digitala verktyg, tror Johanna Jansson.
– En del skulle nog gärna vilja ha skärmtid varje dag. De kan ju välja att gå hem med sin mobil på tisdagarna men de väljer att vara kvar här på fritids. Det måste bero på att de uppskattar att ha sällskap av kompisar.
Tror du att de går hem andra dagar för att de inte får använda mobiler eller ipads?
– Så är det nog och det var delvis därför som vi införde den här skärmtiden eftersom en del elever gick hem för att spela. Vi måste vara lyhörda för elevernas intressen. Kanske behöver vi ha en till dag i veckan med skärmar.
Saga Hjälte gillar att kolla på bilder på hundar.
Tidigare pågick skärmtiden från halv tre till att eleverna valde att gå hem. Men det har nu kortats ner till 45 minuter.
– Det skedde i samband med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Då tyckte vi att det var läge att sätta in en begränsning.
Johanna Jansson berättar att de har en samsyn i personalgruppen om skärmtiden.
– Vi ska finnas där och se vad de pysslar med på nätet. Vi kan komma med lite förhållningssätt och få bra etiska diskussioner om hur man beter sig mot varandra. Det är bättre att de är här än sitter ensamma hemma ute på nätet.
När de använder Tiktok och Youtube kan det uppstå diskussioner.
– Vi påpekar att de ska vara källkritiska och inte tro på allt som de ser. Ibland blir de väldigt till sig när de ser saker och då får vi berätta att detta inte stämmer med verkligheten. Vi tillåter inga främlingsfientliga filmer eller annat kränkande.
– I början glömde vi detta med att de inte ska skriva i chattar och då kunde det bli en del otrevliga saker.
Några föräldrar har frågat om skärmtiden och personalen på fritidshemmet har informerat om förhållningsreglerna.
– Ingen förälder har förbjudit sitt barn att vara med. Då hade det kunnat bli jobbigt.
Andreas Eldh
Men alla väljer inte skärmtiden. Den här dagen är Andreas Eldh, som snart är utbildad lärare i fritidshem, inne i gympasalen och vid det lilla biljardbordet. Ett tiotal elever är här och spelar.
– Vi måste ha ett varierat utbud av aktiviteter och fånga elevernas intressen. Skärmtiden är väldigt populär och det är bra att vi kan se vad de gör ute på nätet och vilka spel de gillar. Men det är också viktigt med fysisk aktivitet och lek, säger han.
Inne i klassrummet med skärmar börjar barnen bege sig hemåt, men de som kom lite sent från lektioner får sitta kvar en stund så att alla får sina 45 minuter. Wille Hallbygård spelar lite till på Block Blast och vid bordet intill sitter Vera Hanken och Stina Gunnler och jobbar med skoltidningen. Det ska bli en artikel om veckans artist, Taylor Swift.
Ayla Abel.
– Nu måste jag se hur hon stavar sina mellannamn, säger Stina Gunnlev och klickar in på nätet.
Ayla Abel, 5 B:
– Ungefär 45 minuter till en timme är
tillräckligt. Jag och mina kompisar
brukar hitta spel på olika webbplatser som vi spelar tillsammans. Man kan
vara upp till fyra personer.
Lilly Alsén.
Lilly Alsén, 5 B:
– Jag tycker att den tid vi har är bra med 45 till 50 minuter i veckan. Det är roligare att vara med sina kompisar när man är här. Jag är med på skärmtiden ibland och då brukar jag spela det som de andra gör.
Alfred Ryding, 5 C:
Alfred Ryding.
– Det räcker med en dag i veckan som vi har. Det är inte alltid som jag är med utan jag brukar oftast vara i gympasalen. När jag är med så brukar jag spela olika spel till exempel Minecraft.
Noel Moanny.
Noel Moanny, 5 A:
– Ungefär en timme i veckan är bra. Men ibland vill jag ha lite mer tid. Jag brukar hålla på med Kahoot eller Gartic Phone.
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.
Lokalhaveriet Nu känner jag att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen, säger Carina Lindmark Jonsson.
Lokalhaveriet Lokaler som inte är anpassade för fritidshemmets verksamhet kan leda till konflikter och våld. Det visar forskaren Anna-Lena Borg i en ny avhandling