Så får du in matten i fritidshemmet

Grattis, du har precis gett ut din första bok. Vad handlar den om?

– Tack! Boken heter ”Möten med matematik i fritidshemmet” och den handlar just om matematik i fritidshemmet. För 2,5 år sedan disputerade jag vid Stockholms universitet med avhandlingen ”Fritidshemmets matematik: Möten som räknas”. Den här boken bygger på avhandlingen.

Hur har du lagt upp bokens innehåll?

– Boken är uppdelad i sex kapitel. Varje kapitel börjar med en inledning, som är en slags ögonblicksbild ur fritidshemspraktiken och som beskriver vad det aktuella kapitlet ska handla om. I dessa ögonblicksbilder får vi bland annat möta några elever samt två lärare, som jag kallar Anna-Karin och Lovisa. Anna-Karin är lärare i fritidshem och Lovisa är matematiklärare. De inledande avsnitten visar exempelvis hur matematik kan skapas och fungera i fritidshemmet, vad olika ”göranden” och förhållningssätt kan innebära och hur samverkan i matematik kan ske. Tillsammans med teoretiska verktyg, begrepp och erfarenheter bidrar ögonblicksbilderna till visualisering och problematisering av den matematik som skapas i fritidshemmets praktik. Varje kapitel avslutas med frågor som riktar sig till studenter och verksamma pedagoger i fritidshemmet. Dessa frågor är tänkta som underlag för diskussioner.

I läroplanen lyfts matematik – är det något du upplever att fritidshemmet får kämpa lite med?

– Matematik skapas och ”finns” redan i fritidshemmet, när elever och pedagoger spelar spel, leker, bygger och konstruerar med hjälp av material på olika sätt. Det jag skulle säga att pedagoger i fritidshemmet kan få kämpa med, är att det saknas begrepp för att tala om den matematik som skapas i fritidshemmets verksamhet. Matematikundervisning i skolan är tydligt definierad, det vet man liksom vad det handlar om, men det är inte på samma sätt i fritidshemmet. Den här boken kan fungera som stöd i talet om fritidshemmets matematik. Exempelvis kan diskussioner föras om fritidshemmets matematik med hjälp av begreppet matematik-a. Begreppet matematik-a tog jag fram under mitt avhandlingsarbete. Att matematik-a handlar om att matematiken kan bli en del av det som görs i fritidshemmet, att den kan vara en slags ingrediens i leken eller i spelet. Att matematik-a står nära att leka och är ett slags verb, matematik som ”görs”. När man matematik-ar tar inte matematiken över eller är viktigare än något annat. Matematiken blir en del av spelet som spelas eller leken som leks, tillsammans med elevernas intresse, erfarenheter och språkande exempelvis. Med det här sättet att se på matematik blir pedagogen en medspelare och en medskapare i processen tillsammans med eleverna.

Om du får ge några snabba tips – hur kan man väva in matte i fritidshemmets verksamhet?

– Mitt tips är att ta på ”matematikglasögonen” en dag. Fundera tillsammans med dina kollegor över vilken matematik som skapas i fritidshemmet? Vad kan ni göra med det ni ser att eleverna är intresserade av? Hur kan ni skruva på verksamheten för att skapa ytterligare möjligheter för matematiska möten på ett fritidshemspedagogiskt sätt? Kanske ”skruvandet” har att göra med att ställa nyfikna frågor till eleverna, att erbjuda matematiska aktiviteter och spel, att skapa matematiska möten genom inspiration, lek och delaktighet. Samtidigt bör dessa erbjudanden, möten och engagemang från vuxna ske med lyhördhet och fingertoppskänsla så att vi vuxna inte ”klampar på” och stör elevernas lek och benämner leken på sätt som de inte uppskattar.
Sen vill jag ”slå ett slag” för samverkan mellan fritidshem och skola. Att fritidshemmet och skolan kan komplettera varandras verksamheter, att vi gemensamt kan möjliggöra för eleverna att möta matematik ur olika perspektiv, både med hjälp av teoretiska och praktiska perspektiv. Båda behövs!

LÄS ÄVEN:

Få mer planeringstid – 5 tips från experterna

Här har alla fritidslärare åtta timmar planeringstid

Så kan fritidslärare ta vara på leken i undervisninge

Så får Anne barnen att läsa på fritidshemmet