Forskaren: Fler elever bör få särskilt stöd även på fritids

Emma Leifler forskar om inkludering för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf. I sin senaste bok "Praktisk inkludering" beskriver hon hur lärare kan arbeta inkluderande i klassrumsundervisning, men också hur de kan utveckla den psykosociala miljön och sitt bemötande.

Vad innebär praktisk inkludering?

– Vi diskuterar ofta inkludering på ideologisk nivå men inte så ofta hur den fungerar i praktiken. Boken handlar om hantverket i barns och lärares vardag. Jag har forskat om inkludering i flera år och sett att det inte fungerar för elever med stora svårigheter i skolan, vilket kan leda till dysfunktionella beteenden.

Det handlar om att lägga ansvaret på sig själv som pedagog och hitta lösningar.

Lärare kan sakna den breda kompetens som behövs för att förebygga och ligga steget före. Den fysiska miljön har vi blivit ganska bra på, men vi behöver jobba mer med den psykosociala och anpassningar i didaktiken.

Vad behöver främst utvecklas på fritidshemmet?

– I den psykosociala miljön så handlar det mycket om att förebygga och veta vad som kan utlösa ett problematiskt beteende och bromsa det, i stället för att släcka bränder. Fritidshemmet fyller en viktig funktion som brygga under och efter skoldagen. Aktiviteter behöver förberedas genom att personalen berättar i förväg vad som ska hända och använder visuellt stöd, vilket många redan gör. Vissa barn kan behöva specifika anpassningar som exempelvis ett reträttrum, där de kan avskärma sig från stimuli en stund.

Stödet till elever med särskilda behov försvinner ofta på eftermiddagen. Hur ser du på det?

– Det är inte ok. Lärare i fritidshem är ibland personliga assistenter till barn under skoltid och fritidshemslärare på eftermiddagen. Då har barnet blivit av med sitt stöd. Som jag ser det ska stödet följa med hela dagen, annars är risken att barnet inte kan vara på fritidshemmet. Det ska lösas uppifrån. Samverkan mellan professioner och att all personal får vara med på kompetensutveckling är också otroligt viktigt för att inkludering ska fungera.

 Hur kan jag som lärare bli bättre på inkluderande pedagogik?

– Våga se att ett lärande kan ske på olika sätt. En social aktivitet kan vara att ett barn står bredvid och observerar innan det vågar kliva in och vara med. Relationerna kommer in där. Brist på motivation kan bero på rädsla eller att barnet inte ser syftet med uppgiften. Man ska inte tvinga barnet, utan fråga sig vad man kan göra så att barnet känner sig tryggt. Eller kan barnet göra något annat? Det handlar om att lägga ansvaret på sig själv som pedagog och hitta lösningar. Här har fritidshemmet en fördel då man är flera lärare i fritidshem som kan hjälpas åt.

LÄS ÄVEN

Sju steg mot ett bättre fritids

Specialpedagogik behövs på fritids

Fritidshemsutredningen: Utöka det särskilda stödet