
För mig är skola och fritids hela barnens dag och jag skiljer inte på det, säger specialpedagogen Cecilia Ripa.
Malin Tärnklint, lärare i fritidshem och Cecilia Ripa, specialpedagog.
Elevhälsa Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.
Varje fredag har fritidshemmet planeringsmöte på Svanetorpskolan i Burlöv. Mötet pågår från 8.15 till 13.30 och då är nästan alltid kuratorn eller specialpedagogen med en stund.
– Det är bra att kunna bolla idéer, ställa frågor och få vägledning och tips om hur vi kan förbättra verksamheten, säger Malin Tärnklint, som är lärare i fritidshem och under skoldagen arbetar i en förskoleklass.
Vilka frågor tar ni upp med kuratorn?
– Det kan vara handledning i en specifik situation med enskilda elever. Hur vi kan tänka kring våra lokaler och hur man kan ge bästa förutsättningar i verksamheten under ett lov. Ibland handlar det om att delge vårt perspektiv som underlag för olika utredningar, vi ser hela eleven, hela dagen och våra perspektiv blir därför viktiga för att skapa en helhetsbild, säger Malin Tärnklint.
Då Svanetorpskolan är förhållandevis liten menar hon att det underlättar att ha nära samverkan med både kuratorn och specialpedagogen.
– Skolkurator och specialpedagog är med i klassrummen ibland och är även med på fritids ibland, för att se hur vissa elever fungerar i den miljön. Vi kanske upplever att vi behöver få till ett lugn på fritidshemmet och då kan vi diskutera olika lösningar med de båda.
Är det skillnad mellan specialpedagogen och kuratorn kring vilka frågor ni tar upp?
– Specialpedagogen är mer inriktad på olika lösningar, tips och trix i vår miljö och vårt lärande. Kuratorn kanske är mer inriktad på elevernas mående och det sociala. Men båda är bra att lyfta olika frågor med. Ett exempel är vad vi behöver utveckla för att öka tydligheten för alla barn på fritidshemmet.
Vilket värde har en nära samverkan med elevhälsan för er på fritidshemmet?
– Det är värdefullt att bara kunna öppna dörren och ställa en fråga. Det är en lyx med det här nära samarbetet. Vi har barn med diagnoser och kan få råd om olika anpassningar, till exempel vid matsituationer där en del barn kan behöva ha det extra lugnt.
Ett sätt att underlätta för barnen är att använda bildstöd om vad som ska hända på fritidshemmet.
– Det kan vara bilder på någon som virkar eller på en buss om vi ska åka på utflykt eller till simhallen under skoltid. Bildstöden får barnen med sig hem.
Elevens behov upphör inte för att klockan slår 13:30, betonar Malin Tärnklint.
– På Svanetorpskolan ser vi hela barnet, hela dagen. De elever som har extra vuxenstöd, under skoltid och är inskrivna på fritidshemmet, har även tillgång till det på fritidshemmet.
På fritidshemmet arbetar sex personer i verksamheten, fyra lärare i fritidshem och två resurspedagoger. Fritidshemmet har fem rum och i dagsläget är 85 barn mellan sex och tio år inskrivna.
När det gäller lokaler försöker fritidshemmet ta in råd från både kuratorn och specialpedagogen.
– Det sker förändringar i lokalerna hela tiden, utifrån behov. Nu har vi ordnat ett rum med lite mer lugn. Här kan man sitta och pärla, läsa en bok eller virka. Ibland kan några barn även gå till matsalen för att läsa en bok. Vi försöker även ordna med rum i rummen.
För mig är skola och fritids hela barnens dag och jag skiljer inte på det, säger specialpedagogen Cecilia Ripa.
Cecilia Ripa är specialpedagog på Svanetorpskolan. Hon anser att det är av yttersta vikt att ha ett nära samarbete med fritidshemmet.
– För mig är skola och fritids hela barnens dag och jag skiljer inte på det. Ett barn kan vara i behov av stöd under hela sin skoldag. Det kan handla om att skapa mindre sammanhang, visuellt stöd eller annat, säger hon.
Ibland får hon önskemål från fritidshemmets personal att observera något i verksamheten.
– Det kan handla om sociala relationer som för en del barn tar mycket energi. De kan behöva mindre sammanhang och andra barn kan behöva stöd i leken, säger Cecilia Ripa.
Hon har till viss del följt diskussionerna om att regeringen vill förändra elevhälsan och lyfta bort specialpedagogerna från elevhälsoteamen.
– Jag tycker att vi bör vara kvar som en kugge i det hjulet tillsammans med skolpsykolog, kuratorer och skolsköterskor. Det är viktigt för ett få ett helhetsperspektiv och att jobba förebyggande och inte enbart vårdande.
Oscar Hallberg.
Oscar Hallberg Zettergren är kurator på Svanetorpskolan och på två andra skolor i Burlöv. Han upplever samarbetet med lärare i fritidshem som värdefullt.
– Vi från elevhälsoteamet försöker att vara synliga i verksamheterna och samverka med fritidshemmen i stor utsträckning. Jag kan till exempel prata med fritidspedagogerna om eleverna till exempel har sociala svårigheter i skolan. Personalen på fritids följer ju eleverna under hela skoldagen, så det är värdefullt att ha utbyte med den gruppen, säger Oscar Hallberg Zettergren.
Under skoldagen är tiden mer inrutad, medan det är en annan social tillvaro på fritidshemmet, menar han.
– I den friare miljön kan jag till exempel se hur eleverna fungerar i olika sociala sammanhang, det skapar en helhetsbild av eleven.
Oscar Hallberg Zettergren brukar ofta delta på fredagsmötena med fritidshemmets arbetslag.
– Vi har infört riktade fredagar, ”fokus elevhälsa” där flera professioner från elevhälsan är med på fritidsplaneringen. Då ges elevhälsan möjlighet att träffa fritidspersonalen och vi kan tillsammans arbeta tvärprofessionellt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för våra elever att utvecklas och lära för livet.
LÄS OCKSÅ:
Största möjliga tumme ner för elevhälsoutredningen
Sofia Grimm: Så lyfter vi fritidslärarnas betydelse
Så upptäcker du de ensamma ”vandrarna”
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.
Lokalhaveriet Nu känner jag att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen, säger Carina Lindmark Jonsson.
Lokalhaveriet Lokaler som inte är anpassade för fritidshemmets verksamhet kan leda till konflikter och våld. Det visar forskaren Anna-Lena Borg i en ny avhandling