Så kan du jobba med källkritik på fritids

Barn möter många olika budskap och aktörer på nätet och behöver tränas i kritiskt tänkande, enligt forskaren Carolina Martinez.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Barn behöver lära sig att tänka kritiskt på nätet, enligt forskaren Carolina Martinez. Här är hennes tips på hur lärare i fritidshem kan arbeta med källkritik.

Carolina Martinez är universitetslektor vid Malmö universitet och har i ett forskningsprojekt djupintervjuat 21 lärare i fritidshem på 20 olika avdelningar för att ta reda på hur de arbetar med digital kompetens och ett kritiskt förhållningssätt på nätet.

Vilket är det viktigaste resultatet av studien?

– Att lärare i fritidshem har olika sätt att tolka vad ett kritiskt förhållningssätt innebär. Det finns också en del som inte säger sig arbeta med källkritik, utan tycker att man kan ta upp det i äldre åldrar, men de flesta arbetar med det i någon form. Ofta är lärarna inriktade på hur man kan skilja på sann och falsk information i texter och bilder, men inte på att göra djupare analyser av maktstrukturer på nätet och större frågor om hur internet fungerar. När det gäller reklam så finns det stora skillnader i om man tar ett kritiskt perspektiv eller bara tycker att det är lite kul och inte reflekterar så mycket över det.

Maktstrukturer på nätet låter komplicerat, hur kan man ta upp de här frågorna med elever på lågstadiet?

– Det handlar om att använda de autentiska samtal man har med barnen då de kan relatera till sina egna erfarenheter, saker de mött på nätet eller i spel. Ta tillvara de tillfällena. Men också i planerade undervisningstillfällen då man kan introducera bildredigering exempelvis, och testa hur man kan jobba med bilder. Vad betyder bilderna och vad blir det för olika betydelser när man ändrar bilden?

Varför är det här viktigt?

– Barn och unga växer upp i ett digitalt samhälle och möter budskap från olika aktörer redan i låg ålder: politiker, ekonomiska aktörer, vänner eller okända personer som på olika sätt vill något. Dels handlar det om att bli mer självständig och inte acceptera alla budskap. Det kan också vara en fråga om säkerhet på nätet, att man tänker till innan man svarar eller går in på en sida, det kan alltid finnas en agenda.

En ny granskning i SvD visar att hundratals barn blivit utsatta för sexualbrott via appar och spel som Star stable, Roblox, Instagram och Tiktok. Ska man prata om riskerna med barn i den här åldern?

– Man behöver inte gå in på de mest skrämmande aspekterna. Men det är viktigt att lärare i fritidshem har den här kunskapen och får en inblick i vad barn gör på nätet. Man kan visa ett intresse för deras upplevelser och erfarenheter och på så sätt få veta vad som kan vara intressant att prata om. Pedagoger kan också jobba med dilemman, berättelser och sagor där sådana frågor kommer upp.

Tips! Den 2 december kl 19 håller Carolina Martinez en öppen, digital föreläsning om sin studie. Den är kostnadsfri och arrangeras av Fritidspedagogiskt seminarium på Jönköping University. Anmäl dig till niklas.elofsson@ju.se senast 27 november. Rubriken är ”Ett kritiskt förhållningssätt på nätet: Vad innebär det? Och hur undervisar lärare i fritidshem om denna dimension av digital kompetens?”

LÄS ÄVEN

Olika syn på elevers surfande

Barn som inte spelar riskerar att hamna utanför