"Vi bör synliggöra fritidshemmets betydelse!"
Läraren debatt Tänk om det är just fritidshemmets undervisning, när den är genomtänkt och av hög kvalitet, som är helt avgörande för barnens välbefinnande, individuella utveckling och fortsatta resa i utbildningssystemet? Bör då inte detta synliggöras? Det skriver Helena Ackesjö och Björn Haglund, docenter i pedagogik respektive barn- och ungdomsvetenskap, i en replik angående "skolifieringen" av fritidshemmet.
I flera debattinlägg den senaste tiden har det lyfts fram risker med vad som beskrivs vara en pågående process av ”skolifiering” av fritidshemmets verksamhet. Bland annat betonas att fritidshemmets fria verksamhet, baserad på barns intresse i situationen, inte går att transformera in i skolans mallar och matriser för undervisning.
Låt oss för en stund stanna upp vid begreppet ”skolifiering”. Vad menar man när man hävdar att något är skolifierat? Vi utgår ifrån att det innebär att något antas vara (för) likt skolan. Innebär det att fritidshemmet och skolan inte har något att lära av varandra? Innebär ”skolifiering” att ingen planerad undervisning ska ske på fritidshemmet eller att barns intressen är oväsentligt i skolan?
Utvärdering är väsentlig
Att den undervisning som sker på fritidshemmet planeras med ett tydligt syfte och mål och dessutom utvärderas efter genomförande, för att analysera om syfte och mål uppnåddes, tillhör gängse praxis för pedagogisk praktik. Utvärdering är en väsentlig del av undervisningsprocessen. Att undervisningen både planeras och utvärderas (i matriser eller utan) innebär däremot inte att den inte kan genomföras på ett fritidspedagogiskt vis, utifrån barns intresse och nyfikenhet och med bas i fritidshemmets pedagogik. Det handlar här om vad fritidshemmets undervisning riktas mot, hur undervisningen genomförs och varför den genomförs på ett visst sätt. Det är här den professionella skickligheten kommer in, det är här det blir viktigt att fritidshemmet styrs och leds av utbildade och skickliga professionella för att både värna om och utveckla fritidshemmets särart.
Mött många lärare i fritidshem
I forsknings- och utvecklingsprogrammet "Fritidshemmets pedagogiska uppdrag" (finansierat av Ifous 2019-2022) har vi mött ett stort antal lärare i fritidshem från många skolor i fyra kommuner under två års tid. Fokus i programmet har till stor del legat på att definiera vad undervisning i fritidshemmet kan vara och hur den ska/kan/bör bedrivas.
Inte någon gång har det framkommit att den fritidspedagogiska kärnan skulle ha raderats ut på grund av att undervisningen har styrts mot mål.
Deltagande lärare har planerat, genomfört, analyserat och utvärderat undervisning. De har diskuterat och synliggjort det lärande som sker på fritidshemmet och tillsammans med arbetslag och kollegor från andra skolhuvudmän reflekterat över hur eleverna kan fortsätta utmanas. Inte någon gång har det framkommit att den fritidspedagogiska kärnan skulle ha raderats ut på grund av att undervisningen har styrts mot mål (i matriser eller utan) och utvärderats efter genomförande. Snarare har deltagarna givits möjlighet att utveckla verktyg för att tydliggöra och förfina kvaliteten i den undervisning som bedrivs, vilket i sin tur har underlättat för dem att ta mandat och ansvar för specifika fritidspedagogiska verksamheter och inmuta områden där de kan nyttja sin specifika kompetens.
Värnar om fritidspedagogiken
På så vis skapas en tydliggjord fritidspedagogik, både på fritidshemmet och i skolan, en fritidspedagogik som på inget sätt har övergivit traditionella områden som barns nyfikenhet, intresse, lek, omsorg och fostran till förmån för exempelvis enbart ämnesdidaktisk undervisning. Snarare försvaras och förvaltas fritidshemmets historiskt betingade områden starkt av verksamma lärare i fritidshem.
Att synliggöra barns lärande och utveckling tillhör den professionella lärarens uppdrag. Synliggörandet handlar om att lyfta fram och reflektera över hur lärande sker, både tillsammans med barnen och i kollegiala reflekterande samtal. Detta innebär inte att man ”skolifierar” verksamheten. Snarare handlar det om att professionen lyfter fram, reflekterar över och utmanar fritidshemmets viktiga bidrag till barnens lärande (i matriser eller utan) och synliggör fritidshemmets viktiga arbete med att utveckla barns förmågor.
Fritidshemmet avgörande för elevens lärande
I en väl genomtänkt fritidspedagogisk undervisning, både planerad och den som sker i stunden, kan barn ges stora möjligheter att utveckla förmågor som kreativitet, nyfikenhet, ansvarstagande, samarbete och ledarskap. Arbetet med att utveckla barns generiska förmågor ligger centralt i fritidshemmets traditionella bas, och förmågor som dessa är helt grundläggande för allt fortsatt lärande. Genom att säkra kvaliteten och synliggöra detta arbete kan professionen också med stolthet synliggöra att fritidshemmet är en oerhört viktig byggsten i det totala utbildningssystemet. Tänk om det faktiskt är just fritidshemmets undervisning, då den är väl genomtänkt och av hög kvalitet, som är helt avgörande för barnens välbefinnande, individuella utveckling och fortsatta resa i utbildningssystemet? Bör då inte detta synliggöras?
Helena Ackesjö är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet och tidigare fritidspedagog. Björn Haglund är docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Gävle och tidigare fritidspedagog.
LÄS ÄVEN
Skolifieringen av fritidshemmet är oroväckande
