”Skolifieringen av fritidshemmet är oroväckande”
Läraren debatt Försök inte lyfta fritidshemmets status genom att klä verksamheten i skoluniform, skriver läraren i fritidshem och debattören Andréas Nyberg.
En långtgående trend vi behöver problematisera och reflektera kring är hur fritidshemmet allt mer anammar skolans sätt att formalisera undervisningen. Fritidshemmet går inte att, varken till form eller innehåll, direkt transformera in i skolans mallar. Dels på grund av att själva fundamentet i fritidshemmets pedagogik utgår från situation och intresse. Och dels för att undervisningen i sig till hög grad är icke-formell. Att försöka översätta skolans mallar för kunskapsmål till fritidshemmet, som saknar kunskapsmål, kräver att vi hyvlar och slipar bort fundamentet för yrket.
Även om skolifieringen ännu inte helt påverkat fritidshemmets lekbaserade lärande har den strukturella utformningen verkligen tagit ett steg in i skolans former. Och vi hör drivande krafter framhärda 1990-talets fritidspedagogiska idéer om att följa skolans planering och omsätta den i praktiskt form på fritidshemmet, vilket också är en skolifierad inriktning.
Att yrket numera tituleras "lärare" eller att det finns – ett av staten formulerat – centralt innehåll innebär inte att vi behöver formalisera lärandet. Ändå sker det steg för steg.
Här är några exempel:
*Matriser för fritidshemmets lärande.
*Schemalika aktivitetstavlor.
*Väggar dekorerade med citat från läroplanen.
*Utgångsläget att det är i aktiviteten barn lär sig.
*Begrepp som "fritidslektion" eller "fritidsmatte"
Exemplen börjar bli smärtsamt många. Jag tycker vi behöver problematisera och bena ut var och en av dessa punkter. För något oroväckande är på gång. Och det är inte statlig styrning som orsakar detta, utan det är fritidshemspersonalens tolkning av den statliga styrningen, nämligen att undervisningen bör förpackas i samma kartonger som skolans.
Vi är alltså vår egen fiende i detta. Jag vet att en del kanske blir stötta av att problematisera detta. Insatserna är ofta i högsta välvilja för verksamheten, och skolledare (ofta med stora kunskapsluckor kring fritidshemmet) brukar gilla dessa insatser. Kanske på grund av deras brist på kunnande om fritidshemmet. Jag är helt medveten om att ingen gör detta av ondo, utan för att verkligen försöka lyfta verksamheten. Men vi behöver prata om elefanten i rummet. Försöken att lyfta fritidshemmets status genom att klä verksamheten i skoluniform. Det har hittills inte varit ett lyckat koncept. Och det är vi själva som ivrigt försöker tvätta bort ränderna från tigern. Inte för vår egen skull, utan för att "synliggöra" för någon annan. Vi offrar fritidspedagogikens särart för någon annans skull. Vems?
Jag vet att det finns en stor handfull pedagoger som värnar fritidshemmets pedagogiska unikum. Och jag hoppas att vi tillsammans kan hjälpas åt att hitta andra vägar att driva fritidshemmets uppdrag utan att behöva försöka lysa med lånta fjädrar.
LÄS ÄVEN
Studie: Lärare i fritidshem undervisar genom lek
