"Aktivitetstavlor innebär inte skolifiering"
Läraren debatt Aktivitetstavlor och matriser innebär inte en ”skolifiering” av fritidshemmet, som Andréas Nyberg påstår. Att synliggöra vilka aktiviteter som erbjuds ger eleverna tydlighet och förutsägbarhet, skriver Rebecka Nilsson i en replik i debatten om skolifiering.
I debatten om ”skolifiering” kritiseras formaliseringen av fritidshemmet som av vissa anses leda till en urvattning av fritidshemmets särart. Ja, vi behöver vara vaksamma på och reflektera över vad som hör hemma i fritidshemmet, men framför allt hur det påverkar elevernas lärande och utveckling. Jag saknar perspektivet på eleven och elevens bästa i debatten.
Matriser kan bidra till utvärdering
Andréas Nyberg lyfter i sin artikel matriser och schemalika aktivitetstavlor som exempel på hur fritidshemmet, enligt honom, ”skolifieras”. Jag håller inte med honom. Undervisningspraktiken innebär att planera syfte och mål, ett lärandeinnehåll för elevgruppen, i styrda och i situationsbaserade tillfällen. Planeringen ska utgå från elevgruppens intressen och behov, samt vara meningsfull. En del av fritidshemmets professionalisering innebär att basera elevernas lärande och undervisningens effekter på annat än åsikter eller tyckande. Då kan verktyg som matriser bidra till utvärdering och analys. Men, det beror på vad matriserna innehåller och hur de används. Det är inte formen som utgör ett hot utan snarare innehållet.
Inramning skapar tydlighet
En del av fritidshemmets formalisering synliggörs genom att fritidshemstiden oftast är inramad. Veckans aktiviteter presenteras ofta för eleverna på en tavla. Inramningen skapar en tydlighet och en förutsägbarhet för elevgruppen, och särskilt för de elever som har ett stort behov av inramning. Med det sagt vet vi också att fritidshemmet erbjuder elever en frihet inom den inramade tiden och att fritidshemmets särart fortsatt är levande.
Den styrda aktiviteten kan bidra till nya erfarenheter och utveckling av förmågor som eleverna inte möter på egen hand.
Jag instämmer med Nyberg att det inte enbart är i aktiviteterna som eleverna lär sig. Undervisning och lärande sker även utanför den styrda aktiviteten. Däremot kan den styrda aktiviteten bidra till utforskande, nya erfarenheter och utveckling av förmågor som eleverna inte möter eller provar på egen hand. Den planerade undervisningen erbjuder elever en variation.
Vi är en del av utbildningsväsendet
Fritidshemmet är en del av utbildningsväsendet där eleverna utbildas, undervisas och möter ett lärandeinnehåll på andra sätt än i skolan. Det innebär att fritidshemmet har genomgått en formalisering och en professionalisering. Styrdokumenten, skollag och läroplan är tydliga med fritidshemmets syfte. Fritidshemmets har fokus på att erbjuda meningsfullhet för eleverna, här och nu. Undervisningspraktiken har även ett förebyggande och främjande fokus för elevernas meningsfullhet och utveckling, i närtid, om 17 år och om 50 år. Det innebär att lärare och pedagoger måste utvärdera sin egen undervisningspraktik, men även den gemensamma undervisningspraktiken. Leder fritidshemmets praktik till meningsfullhet för eleverna? Bedrivs ett främjande och förebyggande arbete för elevgruppen? Eleverna ska genom undervisningen erbjudas och möta en verksamhet och lärmiljö som bidrar till att de utvecklar demokratiska värden och förmågor. Vi bär ett ansvar för elevernas utbildning och deras bästa.
Rebecka Nilsson arbetar som biträdande rektor och lärare i fritidshem på Mariehällsskolan i Stockholm.
LÄS ÄVEN
Fritidshemmet ska inte vara efterskola
Skolifieringen av fritidshemmet är oroväckande
