Nya böcker: Allt från dans till kognitionsvetenskap

Vad betyder arv och miljö för lärandet?  

I den här boken har författaren tittat närmare på fyra olika villkor för lärande. Arv och miljö, Motivation, Återkoppling och Minnet som behandlas i varsitt kapitel. Dessa villkor beskrivs utifrån forskning om genetik och kognitionsvetenskap och kopplas sedan ihop med befintliga lärandeteorier i svensk utbildning. Här ges också förslag på hur lärare kan använda forskningsresultaten i sin egen undervisning med inspirerande exempel och beskrivningar från olika lärsituationer i skolan. Läs om att stötta elevers driv och intressen, att lära sig med hjälp av alla sinnen, att bemöta rädslor, hur man minskar ojämlikheten i klassrummet samt inre och yttre återkoppling och hur låga förväntningar påverkar. ”Min förhoppning är att du som lärare här får ta del av forskning som kan utveckla din undervisning”, säger Alva Appelgren.

Så upplever barn sin tid på fritids

Nära en halv miljon barn går regelbundet på fritidshemmet före och efter skolan och på loven. Den här boken fokuserar på barns perspektiv på fritidshemmet och på hur lärare i fritidshem arbetar med barns perspektiv som utgångspunkt. Bokens första del tar upp övergångar, sociala relationer och fritidshemmets fysiska miljö. Läs om elevers inflytande på den fysiska lärmiljön, elevers syn på sin fritid i fritidshem, utmanande kommunikation och hemligheter i nära relationer mellan barn. Här berättas även om regnbågsbarnens röster, queerdidaktik och elevers perspektiv på att sluta i fritidshemmet. I del två finns kapitel om barnsyn, barnkonventionen i fritidshemmens uppdrag, fritidshem som en plats för kollektiv bildning, aktivt lyssnande som bas, det kompetenta barnet och hur lärare förhåller sig till elevers medieintressen i fritidshemmet. Helena Ackesjö, Karin Lager, Christina Grewell, Josefine Andersson och Mikael Jensen bidrar med texter.

Vardagsögonblick från skolgården

I 44 korta betraktelser och berättelser delar skolgårdsläraren Gustav Sundh med sig av sina tankar och upplevelser. Bokens första del handlar om hans egen skolgång och en ganska tuff uppväxt. I del två delar han med sig av händelser och erfarenheter som format honom som pedagog. Den sista delen bygger på hans reflektionsdagböcker med tankar kring det förhållningssätt han har som pedagog till elever. Förhoppningen är att du som läser boken ska inspireras att börja formulera dina egna snedsteg, framsteg och lärdomar i yrket. ”Jag vill förskjuta fokus till det  finstilta och komplexa; hur vi förhåller oss till barnen över tid och hur vi faktiskt kan förändra deras uppväxtvillkor och mående”, säger Gustav Sundh som är förstelärare i fritidspedagogik på Glömstaskolan i Huddinge, krönikör i Fritidspedagogik samt driver Facebooksidan ”Skolgårdsläraren”.

Undervisa med hjälp av dans

Här får du tips på hur du kan ”mattedansa” 10-kamraterna och träna geometri med hjälp av dansen. Och hur du kan lära elever om vatten, luft och rymden genom rörelser. I bokens första del beskrivs dansens byggstenar, hur man kan undervisa i dans och den kunskapsteoretiska ramen. I del två presenteras ett hundratal lektionsupplägg med konkreta exempel på dansmoment. Som att stampa takter och göra fruktmos, fåglarnas dans, vattenkretsloppsdanser, planeternas dans runt solen och att dansa klockan. Författaren Paul Moerman är dansare, lärarutbildare och har utvecklat didaktiska program med dans. Boken vänder sig till lärare i förskola, fritidshem, grundskola och anpassad skola som vill utveckla sin undervisning i dans, språk, matematik och naturvetenskap.

Lär dig mer om elevers förmågor

”Fritidspedagoger, lärare och elevhälsa behöver bli funktionskompetenta för att tillsammans kunna skapa bättre förutsättningar för lärandet hos alla elever”, säger specialpedagogerna Jenny Karlsson och Anna Morell. Funktionskompetens innebär att man har kunskap om förmågorna och förstår hur eventuella brister påverkar elevens förmågor. Författarna betonar även vikten av att alla pedagoger har ett gemensamt språk och synsätt, och att all skolpersonal involveras i att skapa en lärmiljö som eleverna upplever sig kompetenta i. Här beskrivs hur man kan skapa tillgängliga lärmiljöer, bygga strukturer och kartlägga elevers förmågor för att förstå både gruppens och elevernas behov och vilka anpassningar som behövs. Författarna vill också stimulera till kollegialt lärande.