Över en halv miljon elever på fritidshemmen – men lärarna blir allt färre
Åșa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare, tycker att det är positivt att efterfrågan på fritidshem är stor, men betonar att det behövs fler behöriga lärare.
Arbetsmiljö
Fritidshemmen har nått en milstolpe: över en halv miljon inskrivna barn.
– En glädjande nyhet! säger Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén. Det visar på fritidshemmens stora betydelse.
Men att andelen behöriga lärare fortfarande är så låg är ett stort bekymmer.
Det är Skolverket som presenterar nya siffror för fritidshemmen för läsåret 2023-2024. Nu finns där 501 000 inskrivna elever, en ökning från 494 000 elever i fjol.
– Det bevisar att det finns en tydlig efterfrågan, ingen kan säga att fritidshemmen inte skulle behövas, säger Åsa Fahlén.
Andelen i personalen som har pedagogisk högskolexamen har minskat från 51 procent 2014 till 35,5 procent idag. Den stora minskningen skedde fram till 2019, därefter har nivån legat relativt stilla.
”Oacceptabel situation”
Det innebär att cirka 15 procent av fritidshemmen helt saknar personal med pedagogisk högskoleexamen – vilket motsvarar över 600 fritidshem.
Åsa Fahlén menar att det är en oacceptabel situation:
– Kan man ens kalla det ett fritidshem om där inte finns några lärare i fritidshem?
Situationen är värst i de fritidshem som drivs i enskild regi (cirka 17 procent av alla fritidshem): där saknar 28,2 procent personal med pedagogisk högskolexamen, jämfört med de kommunala fritidshemmen där 12,6 procent saknar pedagogiskt högskoleutbildad personal.
– Vi ser en eftersläpning eftersom de enskilda fritidshemmen i början inte hade krav på sig att ha legitimerade lärare. Men ju fler år som går, desto svårare att förstå varför de släpar efter. De har uppenbarligen inte gjort tillräckligt!
När man ser till utbildningsnivån för samtliga anställda så har personer med ”annan utbildning inom pedagogik eller social omsorg” ökat något, från 15 procent för tio år sedan till 18 procent idag. Andelen med fritidsledarutbildning har legat stilla kring fyra procent medan personal med ”annan utbildning” ökat från 29 procent 2014 till 42 procent idag.
Fritidsavdelningar med 50-60 elever
När det gäller antal elever per avdelning är återigen läget sämre på de enskilda fritidshemmen, men skillnaden mot de kommunala är liten: 37,3 elever per avdelning mot 35,8 på de kommunala. Närmare tio procent av fritidshemmen har avdelningar på mellan 50 och 60 elever.
– Det är verkligen långt ifrån våra medlemmars önskemål, säger Åsa Fahlén. De vill ha högst 30 elever per avdelning.
Och antalet elever per behörig lärare i fritidshem är hög: en behörig lärare i fritidshem har i genomsnitt 63 elever. Tittar man däremot på det genomsnittliga antalet elever per lärare i fritidshemmen så är det 24, vilket beror på att en del av dem som är anställda som lärare inte har behörighet för att undervisa i fritidshem.
Kräver garanterad planeringstid
Andelen män i personalen ökade från 23 till 29 procent mellan 2014 till 2018, men har sedan legat i stort sett stilla kring 30 procent. Kanske inte går att nå en högre andel, eller?
– Det måste vi absolut tro att vi kan, en jämnare könsfördelning ger både ökad kvalitet och bättre arbetsmiljö.
Så varför ser vi inte fler manliga anställda?
– Det finns många orsaker, jag tror att lönen är en av dem. Med ett högre löneläge skulle fritidshemmen kunna locka fler män, det är jag övertygad om.
Den pågående avtalsrörelsen med Sveriges kommuner och regioner (SKR) handlar inte bara om lönenivåer, den handlar också om garanterad planeringstid. Åsa Fahlén understryker att kravet gäller lärare i såväl förskolan som skolan och fritidshemmen:
– Vi vet att lärare i fritidshem inte får den tid de behöver för att planera och efterarbeta undervisningen. Där måste det bli en ändring.
LÄS OCKSÅ:
För stora barngrupper på fritidshemmen – kräver lag om maxtak
Fler barn kan få rätt till fritidshem
