För stora elevgrupper på fritidshemmen – kräver lagstiftning

Nio av tio lärare i fritidshem anser att deras barngrupper är för stora, enligt en undersökning från Sveriges Lärare. Johanna Jaara Åstrand, ordförande, kräver lagstiftning om maxtak. Foto: Adobe/Oskar Omne.

Nio av tio lärare på fritidshemmen anser att elevgrupperna är så stora att de inte hinner lära känna alla elever.
– Utvecklingen går åt fel håll, det behövs ett maxtak för hur stora grupperna får vara, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Sveriges Lärare.

Sveriges Lärare har länge varnat för en ohållbar arbetssituation för lärare i fritidshem. Barngruppernas storlek ökar samtidigt som lärartätheten minskar.

– Det är en konsekvens av att politikerna blundat för fritidshemmens potential och därmed också behovet av investeringar, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Sveriges Lärare.

Den enkätundersökning förbundet nu gjort visar att det i medeltal går 50 elever i de grupper som lärarna i fritidshemmen undervisar i. De lärare som anser att de har en lagom stor grupp har 39 elever.

– Nio av tio lärare i fritidshemmen anser att elevgrupperna är så stora att de inte hinner se varje elev. Lärarna tycker att de hindras att ta sitt yrkesansvar. Det är mycket allvarligt, säger Johanna Jaara Åstrand.

Elever får inte hjälpen de behöver

Tre av fyra lärare uppger att de elever som behöver hjälp inte får den hjälpen. Hälften av lärarna anser att studieron störs och nästan lika många svarar att de inte kan uppfylla alla mål i läroplanen.

– Att hela tiden tvingas jobba med de här förutsättningarna är ohållbart och skapar stress, sömnsvårigheter och i värsta fall sjukskrivningar. Det är för bedrövligt.

Vad behöver göras för att få till en ändring?

– För att komma till rätta med den stora obalansen mellan uppdrag och förutsättningar behöver vi lagregleringar. Vi vill att staten lagstiftar om minimibemanning och lärartäthet, men också om ett maxtak för elevgruppernas storlek, säger Johanna Jaara Åstrand.

Var bör maxtaket ligga?

– Vi har inte landat i en siffra, men ser framför oss att det behöver vara ett spann. En grundförutsättning måste vara att lärarna har ett stort inflytande över vad en lämplig gruppstorlek är. 

Hur stora grupperna kan vara påverkas bland annat av hur lokalerna ser ut, vilka barnen är — hur många som är i behov av särskilt stöd — och hur arbetsorganisationen ser ut. 

– Lärare i fritidshem behöver också veta att de har utrymme för att planera, följa upp och utveckla sin undervisning. Det är även viktigt att säkerställa att de har ändamålsenliga lokaler för det jobb de ska utföra.

”Fritidshemmet blir en budgetregulator”

Utredaren Kerstin Anderssons föreslog nyligen att alla barn i åldern 6–9 år ska få rätt att gå på fritids utan kostnad. Hon vill också skärpa kraven på ändamålsenliga lokaler. Sveriges Lärare välkomnar förslagen men anser att de är ett slag i luften då regeringen gjort klart att pengarna till förbättringarna ska hämtas från det statliga likvärdighetsbidraget.

– Här erkänner man fritidshemmets värde, men samtidigt vill man inte skjuta till de extra resurser som krävs. Många av våra medlemmar vittnar om att fritidshemmen ofta blir en budgetregulator. Finns det pengar över så satsar man, men inte annars, säger Johanna Jaara Åstrand.

Sveriges Lärare ställde sina enkätfrågor under vecka fem i år och utgår i sina analyser från svar från drygt 400 lärare. För att kunna följa utvecklingen med ett brett faktaunderlag planerar förbundet att årligen ställa frågor till lärarna i fritidshem under vecka fem.

– Det är svårt att dra någon annan slutsats än att politikerna inte förstår vad som faktiskt är problemet och vad man därmed behöver fatta för beslut och vidta för åtgärder, säger Johanna Jaara Åstrand.

LÄS OCKSÅ:

Inga extra pengar för att utöka fritidshemmen – ”Ett hån mot lärare och elever”

Utredning: Ge alla barn rätt till gratis fritidshem

Sätt stopp för stora elevgrupper!