
Diagrammet visar vad de utbildade lärare som gör annat sysslar med. Källa: Sveriges Lärare
Cirka 25 procent av lärarna i fritidshem jobbar som annat än lärare, enligt Sveriges Lärares rapport. Det förvånar inte Line Isaksson i förbundsstyrelsen.
Arbetsmiljö
Lärare i fritidshem jobbar oftare utanför skolans värld än vad som är fallet med grundskollärare. Det visar en ny kartläggning från Sveriges Lärare.
– Lärare i fritidshem har ofta dåliga arbetsvillkor, deras kompetenser kan bli mer uppskattade på andra arbetsplatser, säger Line Isaksson, Sveriges Lärare.
LÄS MER: Lärarna som lämnar skolan – här jobbar de idag
Line Isaksson är inte överraskad av uppgiften att cirka 25 procent av lärarna i fritidshem jobbar som annat än lärare, jämfört med cirka 15 procent bland kollegorna i grundskolan.
– Lärare i fritidshem blir ofta osynliggjorda, får otillräckligt med planeringstid och saknar i hög utsträckning utbildade kollegor. Inte konstigt att många väljer att arbeta med annat!
Tillsammans med yrkeslärare och lärare i praktisk-estetiska ämnen hör lärare i fritidshem till de lärarkategorier där störst andel jobbar utanför skolan.
Line Isaksson sitter i styrelsen för Sveriges Lärare, är lärarutbildare vid Högskolan i Jönköping och doktorand vid Karlstads universitet, samt har 20 års erfarenhet från arbete på fritidshem i Nässjö.
– Det finns en så stor potential i fritidshemmen, men den utnyttjas inte. Många skolor saknar en genomtänkt pedagogisk tanke med dem.
Hur ofta hör du att lönen skulle vara ett skäl att lämna lärarjobbet?
– Inte speciellt ofta faktiskt, arbetsförhållandena är en viktigare orsak.
Rapporten från Sveriges Lärare ger henne rätt: Med stöd av uppgifter från SCB konstaterar man att lönenivåerna minskat som skäl till att välja bort läraryrket, bristfälliga arbetsvillkor är viktigare.
– Vi i facket har till viss del lyckats när det kommer till löneutvecklingen, men det har gått betydligt sämre vad gäller arbetsmiljön.
Andelen utbildade lärare – om man ser till hela kåren – som jobbar med annat än som lärare har legat relativt konstant de senaste åren. Man kan rentav se en liten minskning, men rapportförfattarna gör ingen stor poäng av detta, olika mätmetoder kan ha spelat in.
Om man går ännu längre tillbaka, till 2007, kan man se att andelen lärare i fritidshem som inte jobbar inom skolan var ännu högre. En positiv utveckling på 15 år, eller?
– Jag tror inte att man kan läsa in så mycket i det, den nya utbildningen för lärare i fritidshem var relativt ny då, många som jobbade på fritidshemmen före 2007 hade kompetens och intresse av att jobba på andra håll också.
Drygt 19 procent av samtliga utbildade lärare jobbar inte längre som lärare idag. En del av dem är kvar på andra jobb inom utbildningsområdet, men de flesta har bytt spår. Undersökningen visar att det vanligaste karriärbytet är till andra jobb som också kräver högskoleutbildning, som kommunala utredare eller inom olika typer av service- och omsorgsyrken.
Line Isaksson har träffat många lärare i fritidshem som valt att jobba inom andra delar av kommunen, i synnerhet på kultur- och fritidsförvaltningar.
– Det kan handla om fritidsgårdar eller mötesplatser för barn och ungdomar. Vi som har den här utbildningen är intresserade av relationer och att arbeta i processer med andra. Ibland är det lättare att bli uppskattad och få bättre arbetsvillkor utanför skolan.
Diagrammet visar vad de utbildade lärare som gör annat sysslar med. Källa: Sveriges Lärare
Andelen lärare i fritidshem som lämnat yrket varierar en del över landet: flest återfinns i Jämtland, Dalarna, Uppsala och Västmanlands län, medan många tvärtom stannar i ovanligt hög grad i yrket i Jönköpings län, Östergötland och Skåne.
– Det kan bero på lokala arbetsvillkor och lönenivåer, men det handlar förstås också om hur den övriga arbetsmarknaden ser ut.
Om man ser till samtliga lärarkategorier visar kartläggningen att det finns fler avhoppare från yrket i de största städerna – där också de alternativa jobben är fler.
LÄS OCKSÅ:
Nya siffror: Färre behöriga lärare på fritidshemmen
För stora barngrupper på fritidshemmen – kräver lag om maxtak
Fritidsläraren skolade om sig för att undervisa förskoleklass
Kommuner skeptiska till utökat fritidshem
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.