”Vi bryter mot skollagen”
Arbetsbelastning Fritidshemsläraren Anna Bäck och fritidspedagogen Martin Voogand slår larm om situationen på fritidshemmen i Norrköping. Personalbrist leder till en osäker miljö för barnen, anser de.
En debatt om fritidshemmen har blossat upp i Norrköping efter att Anna Bäck skrivit en insändare i Norrköpings Tidningar, NT.
– Vi kan knappt hålla igång verksamheten när alla i personalen är på plats. Försvinner en person faller det helt. Då får alla gå ut och leka, det blir förvaring och barnvakteri och inte det jag utbildat mig till, säger Anna Bäck till Fritidspedagogik.
Flera barn med särskilda behov
Hon ger ett exempel på en händelse på hennes fritidshem. Flera i personalen var sjuka och två pedagoger hade hand om 35 barn, varav två var i behov av egna resurspersoner och två hade diabetes respektive epilepsi. Anna Bäck hade fritidsgympa med gruppen i idrottshallen medan hennes kollega var på fritidshemmet där hon tog emot de barn som inte orkade vara med på hela gympapasset.
– Där blev ett barn argt och utåtagerande och en fönsterruta slogs sönder. Både barnen och den vuxna blev rädda och ledsna, berättar Anna Bäck.
I skollagen står det att huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, och att eleverna erbjuds en god miljö på fritidshemmet.
– Vi bryter dagligen mot det. Och inte bara på min skola, säger hon.
Enligt Skolverket går det 18 elever per heltidsanställd personal på fritidshemmen i Norrköping. Rikssnittet är 21 elever.
– Det blir skevt att bara titta på de siffrorna. Man måste se till gruppens sammansättning, hur många barn i gruppen som har särskilda behov exempelvis, säger Anna Bäck.
Utbrett problem på fritidshemmen
Kollegan Martin Voogand, som tidigare arbetade i Norrköping men nyss börjat på ett fritidshem i Nyköping, håller med om kritiken.
– Det är ingen hemlighet att problemen finns på många fritidshem, även på mitt nya jobb. Jag skulle vilja att en politiker kom till min skola och tittade in i rastförrådet. Här finns ingenting förutom bandyklubbor, fotbollar och några hinkar och spadar, säger Martin Voogand.
Jag skulle vilja att en politiker kom till min skola och tittade in i rastförrådet.
Enligt honom har han och kollegor lyft upp brister i verksamheten under flera år.
– Trots det ger kommunens kvalitetsrapporter en ganska positiv bild av fritidshemmen. Det står mig upp i halsen när man kallar fri lek på skolgården för ”pedagogisk uteverksamhet där barnen får uppleva sitt närområde”.
Anna Bäck vill få fler kollegor och föräldrar att engagera sig och har startat Facebook-gruppen Aktion fritidshem 2022, där villkoren på fritidshemmen diskuteras.
Kikki Liljeblad (S) är ordförande i Utbildningsnämnden i Norrköping.
Kikki Liljeblad.
Hur är din bild av fritidshemsverksamheten?
– Min bild är att verksamheten är bra generellt, men det finns stora skillnader mellan enheter. Det finns utmaningar med lokalerna, på vissa ställen saknas lugna miljöer för barnen att gå undan till. Och även om Norrköping har en högre andel pedagogiskt utbildad personal på fritidshemmen (46 procent) än rikssnittet så är det fortfarande för lågt. Vi behöver också se över varför bara några få procent av 10-12-åringarna är inskrivna på fritidshem, säger Kikki Liljeblad.
Vad tänker du om den kaotiska situationen som Anna Bäck beskriver?
– Min uppfattning är inte att det är en generell bild av fritidshemmen i Norrköping. Men vi ska såklart ta Annas och Martins berättelser på allvar. De som tar över efter valet måste titta på skillnaderna mellan fritidshem, och se över att det finns resurser under hela skoldagen, säger Kikki Liljeblad, som slutar som politiker efter valet.
Vad gör ni konkret för att förbättra fritidshemmen?
– Vi har kommit igång med ett utvecklingsarbete på några av fritidshemmen och gjort en satsning för att höja lärarlönerna, som är låga i Norrköping jämfört med grannkommunerna, säger Kikki Liljeblad.
Hur ser du på att kraven på lärare i fritidshem har höjts, i och med en ny läroplan, utan att resurser tillförts?
– Hela skolan, inklusive fritidshemmet, är underfinansierad. Jag förstår om de som jobbar i skolan är frustrerade. Det är för svårt för kommunen att hantera ökade krav utan att staten tillför mer pengar, säger Kikki Liljeblad.
LÄS ÄVEN
Nyexade fritidsläraren: Jag vill inte jobba som elevresurs
Nio av tio lärare i fritidshem har för lite planeringstid
Få mer tid för planering – här är argumenten