Fritids skapar trygghet i krisen
Coronaviruset
Fritids är extra viktigt när samhället är i kris, för att skapa trygghet och vardag. Särskilt för barn med utsatta hemförhållanden.
Det visar en enkät bland 400 anställda i fritidshem.
Pedagogikforskaren Helena Ackesjö, vid Linnéuniversitetet, har gjort en undersökning bland fritidspersonal om fritidshemmets betydelse under en tid av nationell kris. Svaren samlades in via Facebook under en vecka i mars då skolstängning debatterades hett. Gensvaret blev stort – 404 svar strömmade in.
Enkäten visar att pandemin påverkar barnen starkt. Tre av fyra lärare svarar att barnen är oroligare än vanligt, framför allt för att de själva eller närstående ska bli sjuka.
– Barnen påverkas på så många olika sätt. Allt från att idrottsaktiviteter ställs in och biografer stängs till att föräldrar blir arbetslösa, men också att skolan ställer om och blir annorlunda, säger Helena Ackesjö.
Undersökningen visar att lärarna har olika strategier för att möta barnens oro. En del ger så mycket information som möjligt om smittspridning och vad man kan göra för att hindra den. Andra har motsatt strategi och försöker ”freda” barnen från informationsflödet och i stället sysselsätta dem med aktiviteter och lek.
– På skolor som har tydliga riktlinjer om att gå över till utomhusverksamhet så finns det tendenser att gå emot riktlinjerna och erbjuda barnen att vara inne för att skapa normalitet, säger Helena Ackesjö.
Gemensamt i svaren är ändå att personalen lägger läroplansmålen åt sidan och koncentrerar sig på att skapa trygghet, vardag och rutiner. Två av tre lärare uppger att barnen behöver mer stöd och vuxenkontakt än vanligt, även att få vara nära och kramas.
– Just nu kan det vara särskilt viktigt att få krypa upp i knäet och få tröst, det blir en svår balansgång när man samtidigt ska hålla distans. Det är oerhört svårt att neka ett barn som behöver tröst.
Nio av tio tycker att fritidshemmet får extra stor betydelse i kristid, dels för att föräldrar som jobbar inom vården ska kunna arbeta, dels för att det blir en trygg punkt där allt är nästan som vanligt.
Helena Ackesjö, vid Linnéuniversitetet
– Det mest slående i resultatet är hur viktigt fritids är för barn som, av olika anledningar, inte har det så bra. Om det inte finns trygga vuxna hemma blir de vuxna i skolan ännu viktigare i en sådan här situation. De barnen finns i alla fritidshem: de vars föräldrar är arbetslösa eller missbrukar och barn som får sitt enda mål mat i skolan. Det kan också vara barn med npf, eller med föräldrar som inte kan svenska, som många gånger behöver mer stöttning.
Fritidshemspersonalen uttrycker en stor oro för konsekvenserna om skolorna skulle stänga.
– För många barn vore det en katastrof, säger Helena Ackesjö.
En annan slutsats är att Coronakrisen belyser fritidshemmets omsorgsuppdrag. Länge har det funnits ett starkt fokus på undervisning och lärande.
– Detta visar hur stadigt fritids står i omsorgstraditionen, att skapa glädje, trygghet, relationer och en meningsfull fritid. Den socialpedagogiska grunden som är ryggraden. Det är svårt att tvätta bort hur många läroplansmål man än skriver in.
