Forskaren sågar fem tysta minuter

Karin Lager får ibland frågor om varför hon inte tycker om ”fem tysta” – strategin där barnen förväntas vara tysta under en viss period, till exempel under måltider.  

– Det är klart att barnen ska få äta i lugn och ro. Men ”fem tysta” väcker frågor om vart den normala samtalstonen tog vägen. Varför lägger inte personalen i stället tid på att skapa en lugn miljö för samtal? Hur kan vi göra till exempel mellanmålet till en situation där barnen fostras in i vad en normal samtalston är?

Karin Lager är docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Tillsammans med Jan Gustafsson Nyckel, forskare vid Högskolan väst, har hon undersökt omsorgsarbetets villkor på fritidshem utifrån barnens perspektiv. Fokus är på rutiner och måltider under tidiga morgnar och sena eftermiddagar och vad de för med sig i form av tidsmässiga övergångar med byten av lokaler och personal.

Professionens kunskaper bör styra

”Övergångarna i tid och rum försvårar både personalens och barnens möjligheter att skapa omsorgsrelationer. I stället underordnas barnen i hög grad de vuxnas organisering och tidsstrukturering” konstaterar forskarna i sin artikel, som bygger på gruppintervjuer med totalt 170 barn inskrivna på tolv olika fritidshem i sydvästra Sverige.

Att kräva att barnen är tysta är onödigt drastiskt, menar Karin Lager. I stället borde personalen sträva efter att ha en pedagogisk idé om hur återkommande situationer som morgonomsorg, mellanmålet och slutet på dagen kan utformas.

– Det måste vara professionens kunskap som styr hur man lägger upp de här situationerna, inte en lokalfördelningsmodell eller en matris.

Hon pekar på en rad frågor som lärarna på fritidshemmen behöver ställa sig: Vilka barn är det som kommer tidigt på morgonen, vad behöver just de barnen för stöd under det kommande året, vilka lokaler behöver vi ta emot dem i, vilken personal behöver vara där, vilket bemötande är viktigt och hur pratar vi ihop oss om det?

– Som det är nu verkar det vara viktigare att utföra rutinsituationerna enligt en organisatorisk idé snarare än att leva upp till det som står i skollagen. Att äta mellanmålet i matsalen en viss tid och på ett speciellt sätt har blivit viktigare än att planerna för en pedagogisk stund som präglas av omsorg om barnen.

Rutinsituationera behöver planeras

Rektorerna har ofta bristfälliga kunskaper om problemen kring rutinsituationerna och det är därför viktigt att de blir involverade, understryker Karin Lager.

– Personalen måste tala om för rektor att mellanmålet och andra rutinsituationer kan göras på ett annat sätt och komma med argument om varför det är viktigt.

Vilka argument kan personalen använda?

– De borde framhålla att det vidgade undervisningsuppdraget på fritidshem handlar om att skapa en helhet av omsorg, lärande och utveckling över hela dagen. Alla delar kräver planering och förberedelse, säger Karin Lager.

LÄS OCKSÅ:

Härjefors: Jag vill inte tysta ner barnen under lunchen

Forskaren: Så viktiga är lärmiljöerna för barnens lek

Grimm: Omsorgen om barnet måste komma först

Fritidslärarna vann striden för egna lokaler