Forskaren: Ökad puls ger inte automatiskt bättre inlärning

Att man blir smart av att träna är ett vanligt påstående. Men det vetenskapliga underlaget är i många fall tunt, säger Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. 

– De som rör på sig mer mår bättre och har lättare att göra kognitiva tester, men vi har inte kunnat visa på tydliga orsakssamband i verkliga situationer utanför laboratorier. Du kanske är fysiskt aktiv som en följd av att du mår bra och presterar på hög nivå, säger han.

Fysisk aktivitet påverkar mentala processer, exempelvis koncentrationsförmåga och minne, men i vilken utsträckning det fungerar i verkligheten vet man alltså inte. Örjan Ekblom tycker att skolor ska tänka igenom hur och varför man lägger in rörelseaktiviteter under skoldagen.

Tänk över syftet med rörelsepausen

– Är det värt att avbryta en koncentrerad lektion för en rörelsepaus? Och vad ska rörelsen stå för – ska den vara pulshöjande, motoriskt krånglig eller en bensträckare? Det är kanske viktigare att barnen rör på sig ordentligt på rasterna och att lektionerna inte är för långa.

Han påpekar också att stillasittande i sig inte är så farligt för barn. Det är bristen på fysisk aktivitet som är problemet.

– Det finns verkligen många anledningar att röra på sig, men vi tar ett stort ansvar om vi lovar barnen att de blir bättre på matte om de går promenader. Det är kanske inte riktigt sant, säger han. 

För att öka kunskapen om hur fysisk aktivitet påverkar skolungdomars mentala hälsa och hjärnfunktioner driver GIH forskningsprojektet ”Hjärnhälsa i skolan” med 1 100 elever.